Dags upplysa ungdomarna

DEBATT Publicerad 18 maj 2007 kl. 09:57
  • Det omstridda krigsmonumentet i Tallinn, Estland, har orsakat stor debatt. Arkivfoto: LARS PEHRSON/Scanpix

Nu är tiden mogen för att öka kunskapen om kommunismens brott mot mänskligheten och med syfte att ytterligare stärka den demokratiska värdegrunden ute i skolorna, skriver Jan-Erik Lundberg, Helsingborg.

I november 1989 gjorde dåvarande utrikesministern Sten Andersson ett uttalande om att de baltiska staterna inte var ockuperade av Sovjetunionen. Uttalandet mötte stark kritik. När jag nu läser om vad UOK (Föreningen för upplysning om kommunismen) skriver om svenska skolungdomars kunskaper och värderingar om kommunism, nutidshistorien och vårt närområde kring Östersjön i rapporten ”Att tro men inte veta” utifrån en ny undersökning så blir inte jag alls förvånad. Det är så det förhåller sig.
Svensk solidaritet har inte gällt länderna på andra sidan ”järnridån.” Det har rått en tystnad i Sverige kring förtrycket och terrorn på andra sidan Östersjön. Och undervisningen i den svenska skolan och rapporteringen i svenska medier har varit bristfällig. (UOK 2007:4)
Som medlem i FNL-rörelsen och vänstern under främst 60-och 70-talen har jag personlig erfarenhet av hur vänstern såg på de baltiska staterna politiskt. De var inte ockuperade utan befriade av Röda Armén. Dessutom var det bra att så många länder som möjligt var socialistiska/kommunistiska.

Det var ungefär också vid den tiden som jag började fördjupa mig i frågor som rör nazismen och Förintelsen, frågor som via forum för Levande historia ”Om detta må ni berätta” har fått stor genomslagskraft i svensk historieundervisning och forskning. Här har just Levande historia och Svenska Kommittéen mot antisemitism gjort ett mycket gott arbete inte minst i kritiken av Sveriges hållning under andra världskriget. Åtskilliga ungdomar har kunnat åka till exempelvis Auschwitz med sina skolor och haft möjlighet att diskutera Förintelsen och värdegrundsfrågor och detta arbete fortsätter.
Nu är tiden mogen för att öka kunskapen om kommunismens brott mot mänskligheten och med syfte att ytterligare stärka den demokratiska värdegrunden ute i skolorna. Redan 1999 tog stiftelsen för upplysning mot kommunismens brott mot mänskligheten initiativ för att upplysa ungdomar om kommunismens brott. I stort sett alla partier i riksdagen var för projektet utom vänsterpartiet. Dock avslog dåvarande regeringen medel till initiativet. Den nya alliansregeringen kommer med förhoppningsvis att stödja detta arbete och därför bör man också stärka historieämnets plats i den nya gymansieskola som man vill skapa.

Undersökningen om ungdomars kunskap om kommunismen som UOK skriver om i sin rapport utfördes i februari 2007 och visade bland annat att drygt 90 procent inte känner till begreppet Gulag, att 99 procent inte vet vad kollektivisering innebär och att 43 procent trodde att totala antalet offer för kommunismens brott är färre än en miljon när det rör sig cirka 100 miljoner.
Det som nyligen hänt i Estland då de estniska myndigheterna flyttade på ett sovjetiskt minnesmärke över stupade i den ”antifascistiska” kampen kastar ljus över problematiken om hur nödvändigt det är att vi får en fördjupad historisk bild av vad som hände på andra sidan Östersjön, i öststaterna, Kina och hur människor i vår postkommunistiska tid upplever händelserna.
I Estlands grannland Lettland har man till exempel omvandlat förra revolutionsmuséet till ockupationsmuséet syftande på tre ockupationer av Lettland under 1900-talet, två sovjetiska och en nazistisk. Även om kommunismens brott mot mänskligheten må vi berätta.

Jan-Erik Lundberg
lärare, Filbornaskolan, Helsingborg

Textförstoring

Dela

Kommentarer

Ledare