Stoppa flyktingmottagandet i Helsingborg
Som det är i dag har kommunen inte möjlighet att ge dem som redan är här den hjälp de behöver, skriver femklöverns ledningsgrupp i Helsingborg.
DEBATT.
EU och Sverige ska ha en generös hållning till att ta emot medmänniskor på flykt undan krig och förföljelse. Men ansvaret för att ta emot och hjälpa flyktingar måste fördelas mer jämt över både Europa och inom Sverige. Under 2000-talet har antalet flyktingar ökat kraftigt i Helsingborg, och Helsingborg är den kommun i Sverige som tagit emot flest flyktingar efter Stockholm, Göteborg, Södertälje och Malmö. Det innebär ett oproportionellt stort åtagande för staden. Samtidigt finns det andra kommuner som inte tar emot några eller endast ett fåtal flyktingar.
Det är viktigt att skilja på flyktingar och invandrare. Flyktingar lämnar sitt land för att de inte har något val och ska ha hjälp till att lära sig svenska och bli självförsörjande. På invandrare, där det inte finns något skyddsbehov, ska kravet på att kunna försörja sig genom eget arbete finnas med från första dagen, annars har man ingen rätt att vara i Sverige.
Femklövern menar att det behövs ett ökat statligt ansvar i flyktingfrågan, det kan inte längre endast vara kommunernas ansvar. I Sverige finns den så kallade ebo-lagstiftningen, vilken innebär att en flykting själv kan välja bostadsort. På grund av ebo-lagstiftningen som möjliggör fri bosättning i önskad kommun, flyttar många flyktingar till kommuner där det redan bor många från samma land och de har familj, vänner eller landsmän där.
I Helsingborg ser vi att ebo leder till ett trångt och ofta ovärdigt boende i invandrartäta områden. Integration, möjlighet att lära sig svenska, få ett arbete minskar drastiskt. Femklövern vill med anledning av den rådande situationen ha ett tillfälligt stopp i flyktingmottagandet i Helsingborg. Redan i ankomstskedet ska man kunna påverka vart flyktingarna bosätter sig, så att människor får en reell möjlighet till bra bostad, arbete och skolgång.
Som det är i dag har kommunen inte möjlighet att ge dem som redan är här den hjälp de behöver, vilket i sin tur leder till att utanförskapet i Helsingborg växer. Exempelvis är 54 procent av de hushåll som får försörjningsstöd i dag utomnordiska medan deras andel av stadens totala hushåll bara är cirka 17 procent.
En annan aspekt är den så kallade anhöriginvandringen. Som situationen ser ut i dag kommer mest asylsökande ensamma män till Helsingborg. De förväntas snart ta hit sina familjer och då blir bostadsfrågan än mer akut. I Helsingborg saknar vi i dag möjlighet att ordna bostäder till alla. Därför förespråkar vi att arbetslinjen stärks inom flyktingpolitiken och försörjningskrav för anhöriga införs. Det finns också anledning att se över definitionen av vilka som ska räknas som anhöriga. Make eller maka och barn är naturliga att räknas som anhöriga. När det gäller andra släktingar ska en individuell prövning av den enskildes skyddsbehov avgöra om man har rätt att stanna i Sverige.
Däremot ser vi möjligheter för dem som besitter olika specialkompetenser och vill komma till Sverige för att arbeta. Detta kräver en lagförändring som tillåter arbetskraftsinvandring. Vi skulle se det som positiv för Sverige och de svenska företagarna, då det i dag saknas kvalificerad arbetskraft inom en mängd områden.
År 2009 kommer Sverige att ha ordförandeskapet i EU, en central fråga att arbeta med innefattar att få fler länder att dela på ansvaret för att ta emot människor som flyr förföljelse och krig.
Femklövern i Helsingborg avser att föra fortsatt dialog med regeringen i flyktingfrågan.
Christian Orsing (m)
ordförande i utvecklingsnämnden
Peter Danielsson (m)
kommunstyrelsens ordförande
Maria Winberg Nordström (fp)
kommunalråd
Birgitta Södertun (kd)
kommunalråd
Maria Olsson (c)
kommunalråd
Sven-Åke Tannerstig (spi)
gruppledare
Thomas Finnborg (m)
ordförande i socialnämnden
Helsingborg
