Invandringen - ett problem?
Uppenbarligen ses många flyktingar och invandrare som en belastning snarare än något som borde vara en tillgång, skriver Tina Acketoft (fp), riksdagsledamot, Höganäs.
Bildmaterial
Tina Acketoft (fp), riksdagsledamot, Höganäs.
DEBATT. I de flesta kommuner sätter den lokala ledningen ett och samma överordnade mål - befolkningstillväxt. Det är så man ser möjligheter för den kommunala ekonomin att utvecklas så att man kan ge invånarna en bra kommun att leva och verka i. Trots det hör vi från många kommunpolitiker och invånare oavsett politisk tillhörighet nu inlägg som ”vägs ände är nådd” och ”flyktingströmmen måste stoppas”. Uppenbarligen ses många flyktingar och invandrare som en belastning snarare än något som borde vara en tillgång.
Under en högkonjunktur och med en bra sammanhängande politik får fler jobb enklare, men inte ens det räcker för att lösa situationen i vissa kommuner. Det som skulle vara en tillgång i Gnosjö, Nässjö och Eksjö upplevs som en börda i Malmö, Landskrona och Helsingborg. Att vissa kommuner inte anser sig ha behov eller möjlighet att ta emot en enda flykting skapar problem för de kommuner som solidariskt ställer upp. Det är nu uppenbart att vi för att kunna skapa de rätta förutsättningarna för ett fortsatt starkt stöd för en human och generös flyktingpolitik måste hitta metoder att styra flyktingar till vissa kommuner, för att minska överbelastningen i andra kommuner.
Att ge skydd åt människor som tvingas fly för sitt liv är en medmänsklig skyldighet. Sverige tillhör de länder som kan, och genom internationella avtal ska, erbjuda skydd åt människor på flykt. Svensk flyktingpolitik ska vara human och Sverige ska fungera som en drivande kraft inom EU för en human flyktingpolitik. Något annat borde vara otänkbart för en nation med självaktning. Men vi kan inte heller blunda inför det faktum att vi står inför en tuff utmaning av vår medmänsklighet. Krig och oro gör att antalet asylsökande till Sverige under 2007 beräknas uppgå till mellan 30 000 och 40 000 och våra system för mottagandet av dessa flyende börjar gå på knäna. Tre alternativ till lösningar utkristalliseras snabbt;
- Vi låtsas som inget och fortsätter på samma sätt vi hittills gjort.
- Vi stoppar flyktingarnas möjligheter att söka sig till Sverige.
- Vi ser över och förändrar systemet.
Att tiga och låtsas som inget är en feg kortsiktig utväg för den som inte vågar ha en åsikt och som dessutom öppnar arenan för den som utger sig för att ha enkla snabba lösningar. Att stoppa folk som flyr och behöver en fristad är ett svek av bibliska mått. System däremot, är till för människor och går att förändra. Under flera år har integrationsproblemen växt i Sverige. Människor som kommer hit blir räddade för stunden, men försatta i vanmakt i längden. Isolerade utanför det normala samhället görs majoriteten till bidragstagare som hålls utanför.
En del av lösningen är att hålla samma arbetslinje för nyanlända som för andra medborgare och se till att man så snabbt som möjligt blir en del av samhället, för en tid eller för alltid. Arbete och språkkunskaper är till stor del nyckeln för integration. Därför har regeringen startat en bred satsning på området. Kommunerna får extra ersättning som stimulans att ta emot flyktingar, men också för att skapa möjligheter för ett bättre mottagande. Med nystartsjobb och instegsjobb subventioneras anställningar för dem som står långt från ett arbete för att locka fler att anställa och arbetet och språkutbildningen kopplas ihop. Språkutbildningen får förhöjd kvalitet genom kompetensutbildning av sfi-lärarna.
Asylpolitik och integration av invandrare är nära knutna till varandra, men integrationspolitiken får aldrig skapa gränser för dem som behöver en fristad undan krig och förföljelse. Därför har vi alla samma skyldighet och intresse av att se till att integrationen fungerar, som vi har att ta emot flyktingar.
Tina Acketoft (fp)
riksdagsledamot, Höganäs
ledamot folkpartiets integrationspolitiska arbetsgrupp
