Makt och vanmakt
Bildmaterial
Skådespelarna Alexandra Rapaport, Reine Brynolfsson och Marie Richardson i den nu tv-aktuella "Kungamordet".
KRÖNIKA. Politiken och dess spänningsfält har skildrats framgångsrikt av många författare och dramatiker. Se bara på succéserien "Vita huset", som handlar om maktkampen i en av världens mest kända politiska boningar. Vecka ut och vecka in kunde vi följa ränksmideriet kring den amerikanske presidenten.
I Danmark har författaren Hanne-Vibeke Holst framgångsrikt tagit sig an politikens, och i förlängningen samhällets maktstrukturer. Hon är intresserad av vad makt gör med oss människor, och hon har i sina senaste verk valt politiken som inramning. Hennes böcker "Kronprinsessan" och "Kungamordet" lämnar ingen oberörd.
I "Kronprinsessan" som filmades av svensk tv, står den nyutnämnda miljöministern i fokus. En ung kvinna som prövas hårt både på det professionella och personliga planet. Hon jagas av media, blir misstänkliggjord i de egna leden, och slits mellan jobb och familj.
I "Kungamordet", som nu också filmatiserats, är det maktkamp på många plan. Imorgon visas andra avsnittet på SVT 1.
Handlingen börjar på valnatten 2006. Socialdemokraterna har förlorat valet. Partiledaren och den avgående statsministern sticker huvudet i sanden och låtsas ta nya tag, medan andra kräver byte på posten. Finansministern Gert Jakobsson ser en chans att ta makten i partiet. Och så är intrigerna igång.
Gert Jakobsson är en man som tar ut alla oförätter i livet på sin hustru sedan 30 år tillbaka, Linda Jakobsson. På valnatten väntar hon hemma i soffan. Och hon vet vad som ska komma. I det fashionabla hemmet slår han henne sönder och samman. Inte bara den kvällen. Misshandeln upprepas gång efter annan. Linda Jakobsson bedövar sig med sprit och ser ingen utväg. På frågan varför hon inte rest sig upp och gått svarar Linda: "På den tiden jag kunde ville jag inte. Och när jag ville kunde jag inte."
"Kungamordet" handlar alltså inte bara om makt om toppositionerna i den politiska världen. Den handlar i allra högsta grad också om makten mellan könen. Och även mellan olika kulturer. Det är inga vackra interiöer som tecknas i böckerna, alternativt dramaserierna. Men det är i allra högsta grad angeläget.
Så här sa Hanne-Vibeke Holst själv när jag intervjuade henne inför utgivningen av "Kungamordet" på svenska:
— I "Kronprinsessan" undersökte jag vilket pris en kvinna får betala när hon tar en maktposition, i "Kungamordet" undersöker jag vad det kostar en kvinna att inte ta makten. Det är spännande att skildra hur makten i det offentliga livet avspeglar sig i det intima universumet.
I Danmark utlöste Holsts böcker, och inte minst "Kungamordet", en massa spekulationer och sågs närmast som en nyckelroman. Var Gert Jakobsson i själva verket Mogens Lykketoft och statsministern Poul Nyrup Rasmussen? I den svenska filmatiseringen skulle man kunna hålla på på samma sätt. Handlingen ligger nära händelser i det verkliga livet.
Holst sticker inte under stol med att hon delvis inspirerats av vissa maktkamper inom den danska socialdemokratin. Men hon är mest irriterad över alla dessa försök till kopplingar mellan fiktion och verklighet. Men att det känns verklighetstroget är förstås en poäng och en styrka för trovärdigheten i det som skildras. Inte minst med tanke på huvudtemats minst sagt allvarliga karaktär.
Kvinnomisshandel är ett problem som det finns all anleding att lyfta fram. Holst visar att våld mot kvinnor inte bara förekommer bland de mindre bemedlade och mer eller mindre utslagna. Det finns överallt, även i samhällets toppskikt.
Så sitt inte och försök peka ut några av politikerna i filmen och tro inte att de finns i verkliga livet. Men de fiktiva personernas agerande däremot - intrigerna, misshandeln, sveken, lögnerna - är en del av maktstrukturerna som finns inte bara i politiken, utan på många håll i vårt samhälle. Det är det vi ska se.
Hanne-Vibeke Holst har en förmåga att synliggöra allt detta, och det är först då som det sås ett frö för en möjlig förändring.
— För oss kvinnor gäller det att förstå de mekanismer som styr makten, vi måste förstå spelreglerna. Först då kan vi förändra och kräva makt, avslutade Hanne-Vibeke Holst intervjun den gången i HD.
Man kan inte annat än hålla med.
