Väntade skattesänkningar
Men räcker pengarna till välfärden?
HUVUDLEDARE. Han blir allt populärare, statsministern. Inte minst bland kvinnor. Det visar en ny mätning från Demoskop. Siffrorna måste komma som en skänk från ovan för Fredrik Reinfeldt som hittills inte kammat hem särskilt många poäng i olika mätningar. Nu har han gått om Mona Sahlin i popularitetstävlingen.
Nu kan man förvisso säga att det är valet och inte mätningarna som räknas. Rätt så. Men förhoppningsvis pågår ett politiskt liv även under mandatperioderna, och därför kan man ändå inte bortse från undersökningarna.
De känner av den politiska vinden just nu. De säger inget om hur det kommer att gå vid valet i september 2010. Men de är en mätare på hur olika politiska beslut landar, hur ett politiskt agerande tas emot. Och hittills har opinionen inte varit särskilt nådig mot sittande regering.
I helgen har moderaterna varit samlade till rikskonferens i Göteborg. Rapporterna därifrån talar om en god stämning bland kommun- och landstingspolitiker, trots dåliga opinionssiffror för partiets politik. För så är det alltjämt, även om partiledarens ställning stärkts något.
I Göteborg hade partisekreteraren Per Schlingmann siktet inställt på framtiden, och konstaterade att den stora frågan inför nästa val är välfärden. Finansminister Anders Borg manade kommuner och landsting till återhållsamhet trots att skattepengarna rullar in som aldrig förr. Det kan komma sämre tider, varnade Borg.
På lördagen kom Fredrik Reinfeldt med beskedet om skattesänkningar, ett tredje jobbskatteavdrag. Kanske redan nästa år, och för låg- och medelinkomsttagarna. De som statsministern träffar på sin välfärdsresa genom Sverige. TCO-grupper och deltidsarbetande Saco-grupper pekas ut. Lärare, sjuksköterskor, förskollärare med flera. De som kräver högre löner. De ska nu få sänkta skatter. Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig att kompetensutveckla sig, menar Fredrik Reinfeldt. Exakt hur stora sänkningarna blir är inte klart.
Samtidigt som skatter ska sänkas vill Reinfeldt och moderaterna satsa på välfärden. På välfärdsresan försöker han ta reda på vad det är som saknas och inte fungerar i vård, skola och omsorg. Statsministern har sagt att om det är resurser som behövs så är han beredd att skjuta till ytterligare medel. Frågan är om det går att både sänka skatterna ytterligare och ändå satsa på välfärden. Och frågan är hur skattesänkningar för just låg- och medelinkomsttagare landar hos moderaternas kärnväljare. De hade kanske hellre sett att värnskatten togs bort.
Men Fredrik Reinfeldt tar ut riktningen och fortsätter att lyssna på välfärdsverige. Och han uppmanar sina partikollegor på kommunal- och landstingsnivå att göra detsamma. Det ska göras 3 000 besök ute i verkligheten de närmaste två åren.
Men sedan måste beslut tas och besked levereras. Skattesänkningar välkomnas säkert av många medborgare, och de som moderaterna gärna vill nå för att kunna hålla sig kvar vid makten.
Men uppslutningen kring en gemensam välfärd i form av offentligt finansierad skola, vård och omsorg är stor i Sverige. Urholkas däremot välfärden, blir mer segrererad eller beläggs med ökade avgifter blir den ju inte längre så gemensam, och kvaliteten riskerar att sjunka.
I Danmark ledde häromåret kraftiga försämringar till stora protester från inte minst de ur röstsynpunkt så viktiga medelklassgrupperna. De som sett sina egna inkomster öka men samtidigt bevittnat hur deras barns skolor och dagis förfallit allt mer.
Så det är en balansgång som väntar Fredrik Reinfeldt, moderaterna och för den delen alliansen. Välfärd kostar. Frågan är vem som ska betala.
