Huset Bernadotte och huset Westling
Bildmaterial
Den svenska kungafamiljen...
... och Daniel Westling som än så länge inte får vara med på samma bild.
UTBLICK. Det är inte lätt att göra seriös journalistik om ett kungahus. Det finns ett irrationellt moment i monarkin. Tar man den på blodigt allvar blir det absurt i en tid då meriter och inte födsel ska leda till toppen. Tar man för lätt på institutionen förnekar man vårt behov av tradition och tillhörighet (helt bortsett från en folklig uppslutning om monarkin).
Sveriges television gjorde härom kvällen ett försök att närma sig kungaslottet med en vinkel som somliga säkert tycker är infam. "Ers Kungliga Höghet Westling", hette programmet. Därmed kunde kungahuset antas fällas på eget grepp. Den anstolta familjen Bernadotte ersätts av huset Westling från Ockelbo. Eftersom kvinnan i kungliga familjer inte fullt ut tillmäts samma värde som mannen, skulle alltså Daniel Westling sätta gener till en ny kungafamilj om han och kronprinsessan Victoria gifter sig och får tronarvingar.
Programmet blev, som vanligt frestas man säga, mycket skrapande på den förgyllda ytan. Det är självfallet relevant att granska det nya konstitutionella läge som uppstår om den blivande drottningen gifter sig med en vanlig svensk man. Men eftersom familjen och hovet i sådana här lägen sluter sig som ett ostron saknas alltid rösterna från huvudpersonerna. Det gör det i sin tur möjligt att påstå det mesta, som till exempel att kungen motsätter sig ett giftermål.
I brist på huvudpersoner får man teoretisera och räkna upp de många kungligheter som utomlands gift sig med vanliga medborgare. Och hur var det med kungen själv? Var inte Silvia Sommerlath en enkel OS-värdinna när det sa klick?
Kungahusets kritiker sitter i saxen när de ska penetrera att Sveriges tronföljare förväntas gifta sig med en vanlig svensk kille. Det som man egentligen tycker är bra, en rörelse mot det mer normala eller vanliga (förnyelse om man så vill), görs till dödsstöten för dynastin.
Genusperspektivet i den svenska kungadebatten är intressant. När kungen gifte sig med en vanlig tysk kvinna gick det an. Men gifter sig en blivande drottning med en vanlig svensk man bleknar alla från vänsterdebattörer till riddarhusets företrädare. Det ligger i förlängningen att prins Daniel och den westlingska familjen tar över.
Det kan finnas anledning att titta på ett exempel nära oss. Danmarks blivande drottning prinsessan Margrethe gifte sig med den knapadlige franske diplomaten Henri. Hon blev drottning och han blev prinsregent. Men ingen dansk har i en enda sekund tvekat om vem som är regenten. Prins Henrik får vara med, uppklädd i amirals- eller generalsuniform och allt, men han spelar en absolut biroll.
Så kommer det troligen att bli även i Sverige (minus att prins Daniel inte blir amiral och general). Hovet, andra medlemmar av kungafamiljen, regeringen, de politiska partierna, republikanerna och alla andra kommer att vaka över att Daniel Westling inte får ett smack att säga till om.
Om det nu ska bli ett bröllop - varför dröjer det? Ja, självfallet inser familjen och hovet att det här är känsligt. Folk och medier ska ha tid att vänja sig. När beskedet kommer blir det säkert monarkistisk yra och bröllop utan like.
Och sedan blir det vardag igen. Hur det då går för kronprinsessan Victoria och prins Daniel? Ja, som med alla offentliga personer har de ödet i sin egen hand. Trampar de inte fel utan uppför sig som förväntat går det bra. Antingen man heter Bernadotte eller Westling i efternamn.
