Profilering i halvtid
Det är motigt för Fredrik Reinfeldt och alliansen.
HUVUDLEDARE. På fagra Harpsund utsattes landets statsminister i går för Ekots lördagsintervju. Frågor kring den irländska folkomröstningen utgjorde en given öppning.
Kris i EU?
Inte så dramatiskt, svarade Fredrik Reinfeldt och kunde hänvisa till tidigare motgångar i folkomröstningar, till exempel om Maastrichtfördraget.
En lugnt resonerande statsminister kunde berätta om att ett högt reformtempo kännetecknar första halvlek i mandatperioden.
Opinionsmätningarna, då?
Försök till avväpnande replik i det här läget blev förstås:
– Val avgörs på valdagen.
Reinfeldt hänvisade till att andra regeringschefer haft oerhört usla opinionssiffror, men som i slutändan, på valdagen, kammat hem segern ändå. Som stöd för den tesen utsåg han Öresundsbron. Tala om ett nödvändigt projekt som först motarbetades oerhört starkt, men som i dag är en värdefull och uppskattad förbindelselänk. Sens moral enligt statsministern:
– Förändringar gör ofta ont.
Den givna returen i det läget är förstås att förändringar som upplevs som godartade och positiva inte gör ont. Utan resulterar i allt bättre opinionssiffror och allt större distans till den krympande oppositionen. Så ligger det inte till, som alla vet.
Mona Sahlin befinner sig ännu i ett avvaktande läge där allting ska ses över. Moderatledaren hävdar att han minsann på sin tid i sitt parti skapade balans. Här brister det i socialdemokratins ledarskap, underströk han.
Där har han en klar poäng.
Besked om socialdemokratins framtida regeringsunderlag måste komma i god tid före valet. Det kräver inte bara Fredrik Reinfeldt. Men hittills har Mona Sahlin allt mer irriterat viftat bort den frågan.
Fyra partier tycker inte alltid samma sak. Flerpartiregeringar betyder ständiga kompromisser, betonade Fredrik Reinfeldt i samband med resonemang om förslaget om Försvarets radioanstalts utökade avlyssning av data- och teletrafik. Även här har det hettat till inom alliansen.
Samtliga politiska ungdomsförbund är emot förslaget. Ungdomsförbundet i Fredrik Reinfeldts parti har dessutom trappat upp striden genom att rikta sig direkt till åtta namngivna moderata riksdagsledamöter med kravet att de ska rösta nej. Och folkpartiets Birgitta Ohlsson har valt att kvitta ut sig för att slippa delta i omröstningen.
För att inte tala om centerledaren Maud Olofsson som anklagas för att ha suddat ut partiets profil som en värnare av personlig integritet. Kritiken kommer inte från hennes politiska motståndare utan från en partikamrat Johan Hammarqvist, chefredaktör för centerpartistiska Norra Skåne i Hässleholm. På tidningens ledarsida riktar han ett hårt angrepp mot Maud Olofsson för hennes inställning i den kontroversiella FRA-frågan.
– Hon gjorde upp med kollegorna i regeringen och ställde sin i flera delar kritiska riksdagsgrupp inför fullbordat faktum. Och nu står de där och ska med partipiskans hjälp tvingas rösta för en lagstiftning, skriver Hammarqvist.
För Fredrik Reinfeldt återstår även i det läget att hålla sig till tidigare formuleringar i ämnet statsmannaskap. Alltså: Ta ut en riktning för Sverige, stå upp i opinionsvindar, när turbulens råder.
Återstår förstås att se om han håller för det tilltagande trycket, inifrån alliansen och utifrån, från en opposition som inte bara med svenska mått mätt befinner sig i en till synes ointaglig ledning. Är det därför rentav så att det också för Fredrik Reinfeldt är läge framöver för ett klassiskt konstaterande i Shakespeares ödesdrama:
– Så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över...








