Betydande hälsorisker med mobilstrålning
DEBATT. Tekniken har införts utan att någon studie visat att den inte innebär hälsorisker, skriver Mona Nilsson, frilansjournalist.
DEBATT. Lars Mjönes från SSI undviker återigen att svara på frågan om vilka studier, vilken forskning, som motbevisar det ständigt ökande antalet vittnesmålen som oberoende av varandra och från hela världen vittnar om ohälsa av strålning från mobilbasantenner. Samtliga studier som tittat på hälsotillstånd runt mobilbasantenner bekräftar vittnesmålen: risken ökar för det som kallas mikrovågssyndromet (sömnstörningar, huvudvärk, nedstämdhet, hjärtproblem med mera) samt cancer.
Lars Mjönes skriver att hela det tillgängliga vetenskapliga kunskapsunderlag som är relevant för den aktuella frågan måste beaktas. Här är just det relevanta nu tillgängliga underlaget om dygnetruntexponering från mobilbasantenner under längre tid:
Santini (2002) mikrovågssyndrom.
Navarro (2003) mikrovågssyndrom.
Bambergläkarnas rapport (2005) mikrovågssyndrom.
Hutter (2006) mikrovågssyndrom.
Abdel Rassoul (2006) mikrovågssyndrom.
Preece (2007) mikrovågssyndrom.
Eger (2004) cancer.
Wolf (2004) cancer.
Oberfeld (2008) cancer.
Till det underlag som är relevant ska läggas den växande mängd mänskliga vittnesmål och läkarintyg som samstämmigt talar om samma skador. Vi har upprepade gånger efterfrågat de studier som ligger till grund för ståndpunkten att det samlade underlaget inte påvisat effekter från mobilantenner. Gång på gång undviker myndigheterna att svara.
Lars Mjönes skriver att det inte finns övertygande vetenskapliga bevis för att basstationer orsakar negativa hälsoeffekter. Det är irrelevant. Lagstiftningen är mycket tydlig på detta: Avsaknad av vetenskaplig bevisning får inte användas som skäl för att inte vidta försiktighetsåtgärder. Bevisbördan ligger inte på den enskilde som drabbas av en mast i sin närhet – den åvilar verksamhetsutövaren.
Han hävdar också att det finns stor enighet om att mobilmaster inte innebär hälsorisker. Det är också fel: gång på gång de senaste åren har såväl läkare som vetenskapsmän undertecknat appeller om betydande hälsorisker och att gränsvärdena måste sänkas kraftigt. Den senaste i raden är Venedigresolutionen undertecknad av 49 vetenskapsmän från hela världen.
Tänk om läkemedelsverket skulle resonera på samma sätt som SSI: det går aldrig att bevisa att något är ofarligt så vi godkänner nya läkemedel utan att det gjorts kliniska studier på medicinens verkan på människor.
Människor lider och skadas av den trådlösa teknikens strålning. Det sker en massiv tvångsexponering i människors egna hem. Tekniken har införts utan att någon studie visat att den inte innebär hälsorisker. Verkligheten får och kan inte i ett demokratiskt samhälle i oändlighet suddas bort med svepande formuleringar från mobilindustrilojala experter och tjänstemän, såväl hos regering, SSI som WHO.
Därmed är detta replikskiftet avslutat.
Debattredaktionen
