Skrämmande ideologi
”Det blir allt mer osäkert om staten hinner göra sig av med de resterande bolagen på sin säljlista innan mandatperiodens slut”, rapporterade TT igår.
Ledare. Det kanske är för tidigt att se utförsäljningarna som ett avslutat stadium, men inte desto mindre kan det vara läge att fundera över hur frågan egentligen hanterades.
Att utförsäljningarna skulle kritiseras var självklart – om inte annat kunde man ha olika uppfattningar om priset. Men hur de kritiserades blev, att döma av regeringens reaktion, något av en överraskning. Det tycks ”vara politisk ideologi som styr när man nu ska sälja sex svenska företag”, lät ett kritiskt uttalande i pressen. Näringspolitiske talesmannen Tomas Eneroth (s) kommenterade försäljningen av Vasakronan med observationen att ”det är oerhört märkligt att Mats Odell driver en så hård ideologisk linje”. Och på webbsidan stoppautforsaljningen.nu låter det likadant: den ska mobilisera motståndet mot att man” säljer ut svenska folkets företag enbart på ideologiska grunder”.
Regeringens sätt att bemöta denna kritik har varit egendomligt undfallande – att utförsäljningarna skulle handla om ideologi har man inte velat godta. Därmed har ”ideologisk” fortsatt att vara ett skällsord, när det i själva verket är neutralt: det är, enligt NE, ”en någorlunda sammanhängande enhet, vilken innehåller såväl antaganden om verklighetens beskaffenhet som värderingar och handlingsnormer”. Att ha en sådan till grund för politiken kan inte vara fel – det borde vara självklart.
