Från gatan till nätet
It-attacker är ett nytt och verkligt hot.
HUVUDLEDARE. It-bolag och it-bubbla har tagit sig in i Svenska Akademiens ordlista, men it-attack finns ännu inte med. Ändå finns såväl ordet som företeelsen – i argumentationen för den så kallade FRA-lagen har it-attackerna förekommit ganska flitigt. Senast igår, i sitt sidlånga försvar för FRA-lagen i Svenska Dagbladet, hänvisade försvarsminister Sten Tolgfors till "terrorhot, spridning av massförstörelsevapen, it-attacker och hot mot svenskar i internationella insatser".
Frågan är om inte regeringen i sin marknadsföring av lagen hade gjort klokt i att tala mindre om terrorhotet mot Sverige – som får anses högst begränsat – och mer om it-attackerna. Här är nämligen ett nytt och realistiskt hot mot vilket beredskapen är allt annat än god, just eftersom hotet är så nytt. "Det är osäkert hur det svenska samhället skulle kunna hantera ett storskaligt nätangrepp och inom det offentliga råder det brister i arbetet med att förebygga it-relaterade incidenter", skriver Krisberedskapsmyndigheten i årets lägesbedömning av samhällets informationssäkerhet.
Förra året blev Estland utsatt för ett sådant nätangrepp. Regeringens, parlamentets, utrikesdepartementets och somliga företags webbplatser överbelastades och kollapsade under vad Krisberedskapsmyndigheten kallar ett "hällregn av nättrafik".
Angreppet, som utfördes med hjälp av kapade datorer vars ägare var lyckligt omedvetna om att de deltog i detta it-krig, utfördes i samband med flytten av det sovjetiska krigsmonumentet från centrala Tallinn – en händelse som inte bara ser ut som en tanke utan också säkerligen också var det. De fysiska kravallerna i Tallinn, där ryssar med våld protesterade mot att krigsmonumentet flyttades, fick så sin motsvarighet i den virtuella världen. Demonstrationerna har flyttat från gatan till nätet.
Händelserna i Estland illustrerar hur tekniska landvinningar kan användas i urgamla mänskliga drifters tjänst. Tidningen The Economist kallade nyligen detta för "e-hatets sköna nya värld", där unga nätanvändare – många av dem i länder där internet hade kunnat innebära befrielse från statsideologiernas förtryck – använder den nya tekniken för att underblåsa hatet mellan folkgrupper, länder och religioner. "Det har aldrig varit enklare att sprida hat och lögner", skriver tidningen.
Och det har heller aldrig varit enklare att på grundval av hat och lögner utöva politiskt inflytande, genom att sätta ett samhälles informationsflöde ur spel. Massförstörelsevapen och traditionell terrorism är avlägsna verkligheter i svensk politik. Beredskapen mot it-attacker borde däremot stå högt på dagordningen. Om FRA-lagen är lösningen – det är en annan fråga.
