Etablera en säkerhetsstyrka i Georgien
Konflikten i Georgien sätter de internationella organisationerna på prov, skriver Mats Sander (m), riksdagsledamot och suppleant i utrikesutskottet.
DEBATT. De internationella organisationerna är i dåligt skick för att hantera ett allt mer självmedvetet Ryssland. Ryssland visar genom angreppet på Georgien sitt tydliga förakt mot folkrätten och internationellt samarbete. Plötsligt har vi en situation där två medlemmar i Europarådet befinner sig i krig med varandra. Den övermäktige rullar obekymrat på tills målet är nått.
Oskyldiga civila drabbas särskilt hårt och tvingas på flykt från hus och hem. Medvetna övergrepp på mänskliga rättigheter rapporteras. Den humanitära situationen i de drabbade områdena är katastrofal.
Enligt de internationella konventioner Ryssland har antagit har de ingen som helst rätt att genomföra det de gör med de argument de framför. Samstämmiga röster världen över har manat Ryssland till besinning.
FN måste agera. Det är den enda arenan i det globala perspektivet där alla är med. Utan överraskning kan det bara konstateras att denna möjliga kraft till handling blockeras av en av de krigförande. Stor vilja till kraftfullt agerande inskränks till ord. Oavsett ordens skärpa negligeras de. Reformeringsbehovet av säkerhetsrådet framträder åter igen mycket tydligt.
Kopplar vi händelserna till en annan internationell organisation, Nato, ser vi antagligen en av flera bidragande anledningar till konfliktens utbrytande. Rysslands angrepp på sin svagare granne är ett tecken på att man inte tolererar Georgiens västvänlighet och närmande till Nato. Ryssland ställer sig uppenbarligen inte bakom den grundläggande principen att varje europeiskt land självt ska få välja vilka internationella organisationer som det vill tillhöra. Frågan är om Ryssland vågat angripa ett Nato-anslutet Georgien.
EU har ett stort ansvar att visa handlingskraft och har goda möjligheter att agera. Frågan är ytterst känslig och det finns förhoppningar om att viljan verkligen är så stark att den kan utmynna i ett agerande som mynnar ut i fred. Oavsett vilket har Ryssland uppnått önskvärt resultat av sitt angrepp. Georgien ser möjlighet till utveckling genom närmande till väst och EU. Medlemskap hägrar även om det ligger långt borta. Hade Ryssland attackerat en EU-medlem?
Energi där efterfrågan och möjligheten att styra tillgången för andra är en av konfliktens drivkrafter. Transitländer som Georgien är extremt utsatt. Europa har ett tydligt beroende av olja och gas. Den som kan göra sig oberoende av olja och gas med bibehållen standard och tillväxt kommer att bli en av framtidens stora globala krafter. Kan minskat oljeberoende främja fred och stabilitet?
Rysslands angrepp på Georgien har etablerat ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa. Vad det kommer att innebära ur ett svenskt perspektiv vet ingen just nu, men att det kommer att påverka oss framöver torde vara helt klart. Nu måste en säkerhetsstyrka etableras så att de humanitära insatserna till förmån för civilbefolkningen kan sättas in.
