Lite mindre förändring
Obama borde våga betona det nya mer.
Bildmaterial
Valkampanjen i USA tar ny fart. Det är dags för partiernas konvent och i helgen utsåg Barack Obama sin vicepresidentkandidat, Joseph Biden.rkivfoto:canpix
HUVUDLEDARE. Det har varit några ganska händelselösa veckor i den amerikanska presidentkampanjen. Läs Elisabeth Braws krönika härintill. Den ger en intressant inblick i en valrörelse på tomgång.
Men nu väntas temperaturen att stiga igen. Nästa vecka kommer kampanjen att på nytt dominera USA. Det blir sannolikt rubriker och rapportering över hela världen. Det är nämligen dags för det mera formella avstampet inför höstens valrörelse och valet i november. Partierna ska hålla konvent. I veckan samlas demokraterna i Colorado, och veckan därpå är det dags för republikanerna att mötas i Minnesota.
Demokraternas presidentkandidat Barack Obama avslöjade i helgen vem som ska bli hans vicepresidentkandidat. Valet har fallit på den 65-årige senatorn från Delaware, Joseph Biden. I ett tidigt skede av valrörelsen var han själv en av kandidaterna till presidentposten, men försvann ganska snabbt. Nu gör han en slags come back.
I och med valet av Biden känns det som om ordet ”change” – förändring – som varit Obamas främsta slagord, devalverats något. Snarare verkar det som om Obama själv inte riktigt tror på dess innebörd.
Motståndaren, 71-årige John McCain, kritiserar ofta Obamas brist på erfarenhet, underförstått den som man får av ålder bland annat. Nu hoppas Obama att det med valet av Biden ska bli slut på talet om denna brist på erfarenhet. Något som republikanerna direkt utnyttjade när utnämningen blev känd, eftersom man tolkade det som om man haft rätt i sin kritik.
Det här måste Barack Obama kunna möta på ett skickligt sätt. För hans styrka är just att han står för något nytt i den amerikanska politiken. Men då måste han förstås tro på det själv. Han har väckt förhoppning om förändring, inte bara i delar av USA, utan också på andra håll i världen, inte minst här i Europa. I Sverige har han ett brett politiskt stöd.
Det ser man på deltagarlistan vid demokraternas konvent i Denver, Colorado. Flera svenska politiker kommer att vara på plats. Till USA reser Mona Sahlin, Europaminister Cecilia Malmström (fp), miljöminister Andreas Carlgren (c), partisekreterarna från moderaterna, centern och folkpartiet för att nämna några. Obama har lyckats ena svenska politiker över blockgränsen.
Många hade kanske hoppats att Barack Obama hade valt Hillary Clinton som sin vicepresidentkandidat. Men det var förmodligen helt omöjligt. Även om han mot förmodan hade frågat skulle hon troligtvis sagt nej. En kvinna på posten hade dock varit mer än önskvärt. Men Hillary Clinton ville bli president, hon nöjer sig förmodligen inte med något annat. Helt förståeligt.
Nu återstår att se hur Obamas val av Biden påverkar hans möjligheter att bli president. Biden har kanske annat än sin ålder att bidra med. Hans arbetarklassbakgrund kan kanske matcha Obamas akademiska framtoning. Biden är katolik, ett faktum som kan rendera röster från den gruppen.
Och det återstår att se vem John McCain väljer som sin vicepresidentkandidat. Presidentkandidater genom tiderna har valt lite olika strategier. Många har försökt att kompensera sina egna brister, vilket man nu ser Barack Obama göra; det kan handla om ålder, geografisk hemhörighet och mycket annat. Andra väljer någon som mer liknar en själv. Det var Bill Clintons strategi när han utsåg Al Gore.
En vicepresident verkar alltid i skuggan av presidenten. Deras möjlighet till inflytande har varierat. Men ett har de gemensamt. De är som bekant ett hjärtslag från presidentposten.
