Biblioteken skapar förståelse
DEBATT. Biblioteket ger människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur, skriver Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening.
Bildmaterial
Med en utvecklad bibliotekspolitik skapas bättre förutsättningar för kunskapssamhällets utveckling. Arkivfoto: JESSICA GOW/Scanpix
DEBATT. Förra året fick 84‑000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av Sveriges befolkning är i dag 13,4 procent födda utomlands, 1990 var motsvarande siffra 9,2 procent. På 17 år har andelen utomlands födda ökat med nästan 50 procent i Sverige. Detta säger något om kraften i den pågående globaliseringen och om det mångkulturella land Sverige blivit.
Sverige har en stolt tradition av öppenhet mot människor som söker sig till vårt land. Invandringen har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av det svenska välståndet – från medeltiden fram till våra dagar.
Det är viktigt av såväl humanitära som ekonomiska skäl att Sverige fortsätter att vara ett öppet land som välkomnar invandrare. Detta fordrar ett folkligt stöd för invandringspolitiken. Även om vi vet att andelen som tycker att det är för många utlänningar i Sverige stadigt sjunker är det samtidigt uppenbart att främlingsfientligheten är ständigt närvarande. Betydelsen av en väl fungerande integration kan i detta sammanhang knappast överbetonas.
Ingen kan tycka att integrationen av nya svenskar i dag fungerar tillfredsställande. Utanförskapet är idag smärtsamt påtagligt för allt för många invandrare, både i arbetslivet och i samhället i övrigt. Regeringen säger att de bästa vägarna till integration är arbete och språkkunskaper. Därför måste integrationen på arbetsmarknaden och språkutbildningen förbättras. Men perspektivet får inte bli för snävt. Att tillägna sig ett nytt språk och göra sig hemmastad i ett nytt land är en stor sak. Människor måste ges möjligheter att rota sig och växa, att söka och lära. I detta sammanhang spelar biblioteken en nyckelroll.
Journalisten och författaren Mustafa Can, som själv invandrat till Sverige från Kurdistan skriver i boken Tätt intill dagarna: ”Biblioteket var inte bara väggar av böcker i prydliga rader, det var en rymd och en mångfald av horisonter, som tog mig på resor bortom miljonprogrammets trånga gränser. /… / Jag ägde världen genom att ha tillträde till biblioteket, jag behärskade vidare rymder genom att få ta del av böckernas innehåll”.
Det är en vacker beskrivning av hur viktiga biblioteken är i ett integrationsperspektiv. Biblioteken är mötesplatser; i det alltmer segregerade svenska samhället är biblioteket till och med en av få offentliga platser där människor med olika bakgrund kan mötas.
Biblioteket är en plats där nyanlända invandrare kan skaffa sig kunskaper om det svenska samhället. Genom sitt stora utbud av information och kulturaktiviteter ger biblioteket människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att både bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Det är också ett ställe där infödda svenskar kan få inblick i och kunskap om andra kulturer, vilket leder till respekt för det annorlunda.
En nationell bibliotekspolitik skulle kunna stödja en offensiv integrationspolitik som betonar språkets, mötets och kulturens betydelse.
Med en utvecklad bibliotekspolitik skapas bättre förutsättningar för kunskapssamhällets utveckling och därmed för tillväxt, välfärd och välstånd men den kan också utgöra ett fundament för ökad förståelse mellan människor med olika bakgrund. På så vis kan biblioteken fungera som ett värn mot främlingsfientlighet och en drivkraft för integration.
