En joker i valet 2010
Sverigedemokraterna kan ställa till det för båda blocken.
Bildmaterial
HUVUDLEDARE. Sverigedemokraterna ligger åter över riksdagsspärren fyra procent i Sifos augustimätning, den andra i rad. Partiet får 4,4 procent av väljarstödet, men åtminstone en procentenhet faller inom felmarginalen. Det kan mycket väl vara så att skenet bedrar, att sd ännu inte ligger på en stabil nivå som ger entrébiljett till riksdagen.
Klart är dock att både moderaterna och socialdemokraterna tappat röster till sd och att sd inte längre främst attraherar unga män.
Fyraprocentströskeln är också en psykologisk barriär för väljare. Upplever de inte att sverigedemokraterna har en realistisk möjlighet att få riksdagsmandat, kan de se sin röst som bortkastad och rösta på ett annat parti istället.
Nu i halvtid för alliansregeringen görs återkommande analyser av politiska bedömare inför riksdagsvalet om två år. Många svåra frågor utpekas som ödesdigra för båda de politiska blocken – alliansen och oppositionen.
Alliansen är splittrad om FRA-lagen och könsneutrala äktenskap.
Oppositionen har svårt att hitta en samsyn om en gemensam valplattform. Oklart är om vänsterpartiet får vara med i en eventuell sådan.
Kärnkraften kan splittra alliansen, och så vidare.
Sverigedemokraternas frammarsch är också svåranalyserad. Partiet har sina starkaste fästen i södra Sverige, särskilt i invandrartäta kommuner som Landskrona och åtskilliga småkommuner.
Båda blocken måste nu ta debatten med dem på betydligt större allvar.
På sina håll har sd blivit närmast rumsrent i den politiska vardagen, men är fortfarande utstött i den politiska debatten där ingen vågar erkänna att de regerar med passivt stöd av sd.
Detta dubbla budskap kan irritera väljare.
Väljarna vill nog helst se två tydliga alternativ när de går till valurnan.
De vill kunna jämföra, ställa dessa mot varandra och ta ställning till vem som bäst svarar mot de egna önskemålen.
När det kommer till kritan, blir de frågor som nu utpekas som avgörande för blockens framgångar nog inte de centrala när väljaren beslutar sig. Utan plånboksfrågorna. Skattesänkningar, nivåerna i försörjningsstöden som a-kassan och sjukpengen väger alltid tungt.
De stora överskotten i statsbudgeten som nu syns allt tydligare ger alliansregeringen utrymme för breda populära reformer. De skarpa kommer antagligen strax före valet. Har konjunkturen då dessutom vänt upp och arbetslösheten inte blivit alltför hög, ja då ökar möjligheterna att få sitta en mandatperiod till.
Just nu är skillnaden mellan blocken cirka 13 procents röstövervikt för s, mp och v. Det är ett rejält övertag. Samtidigt pekar statsvetare och statistiker på det faktum att rörligheten bland väljarna är stor. Valutgången bli en helt annan än i opinionsmätningarna. Kanske speglar de heller inte sd:s verkliga väljarstöd.
Det är definitivt för tidigt att räkna med sverigedemokraterna som en politisk kraft i riksdagen.
Men visst finns risken. De kan mycket väl bli en vågmästare om ingen klar majoritet kan nås för något av blocken.
Eller att en ny regering skapas över blockgränserna. Just för att slippa göra sig beroende av sverigedemokraterna.
Allt är faktiskt möjligt.
Sverigedemokraternas betydande framgångar i kommunalvalen 2006 kan upprepas 2010, rentav leda till en ännu större uppslutning i kommuner där de redan är starka.
En slutsats blir given, nämligen att de etablerade partierna inte har lyckats tiga ihjäl partret. Därför måste de ta debatten med dem på djupaste allvar. försöka blottlägga vad sverigedemokraterna verkligen står för. Det duger inte längre att reflexmässigt avfärda partiet som ”invandrarfientligt”.
