Dags för en förklaring
Många frågor väntar i dag på svar från Reinfeldt.
Bildmaterial
Fredrik Reinfeldt avger i dag sin regeringsförklaring när riksdagen öppnar. Foto: JANERIK HENRIKSSON/Scanpix
HUVUDLEDARE. I dag öppnar riksdagen under pompa och ståt, med kunglig närvaro och efterföljande mingel i Sammanbindningsbanan. Precis som traditionen bjuder. Och precis som vanligt ska statsministern lämna sin regeringsförklaring. Blickarna riktas mot Fredrik Reinfeldt. Många väntar på att få svar på sina frågor.
En av dem är Mona Sahlin. Hon vill ha partiledaröverläggningar om försvars- och säkerhetspolitiken. Den som blivit så högaktuell under senare tid, och närmast förföljer regeringen.
Riktigt infekterat blev det ifjol när dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg och finansminister Anders Borg hamnade på kollisionskurs. Sedan kom FRA-debatten, som trots att lagen är antagen, alltjämt är i högsta grad levande. Och så bröt kriget i Georgien ut. Plötsligt var det inte så lugnt i vårt närområde längre, som försvarsberedningen så sent som i december gett sken av.
Alliansen lyckades med att vinna valet 2006 genom att ta över socialdemokraternas paradgren, arbete åt alla. Nu tycks Sahlins linje vara att profilera sig på en borgerlig hjärtefråga, den om försvaret.
Men socialdemokraterna har också bantat försvaret kraftigt och hade planer på att fortsätta på den vägen. Kritiken mot nedskärningarna klingar ihåligt, men kravet på en försvars- och säkerhetspolitisk debatt värd namnet håller. Nu måste Fredrik Reinfeldt desarmera försvarsfrågan och FRA-debatten. Det är inte bara Mona Sahlin som väntar på svar i dag.
Visserligen har regeringen redan dragit i nödbromsen. I helgen meddelades att det numera råder ordning i försvarets ekonomi och att inga militära förband ska läggas ned. Nu ska det sparas på materielanslagen. Kanhända en elegant sväng kring det som riskerar att bli bypolitik. Kanhända att det ändå leder till nedläggningar så småningom.
Regeringens hantering är långt ifrån klockren. De försvars- och säkerhetspolitiska frågorna har skötts mycket dåligt. Reinfeldt verkar tagen på sängen av världsläget. Utrikesminister Bildt tycks inte ha varit till någon hjälp trots att han jämt och ständigt befinner sig på resande fot och borde med tanke på alla samtal han för och alla middagar han bevistar på diverse platser kunnat berätta ett och annat för statsministern.
Det goda med debaclet kring en avhoppad försvarsminister och kring FRA-lagen är att det äntligen börjat talas säkerhetspolitik. Och det är viktigt. Kursändringarna som hittills gjorts på det området har i alltför stor utsträckning skett i tysthet. Sveriges närmanden till Nato är ett exempel på detta. Den militära organisationen måste utvecklas, omorganiseras och moderniseras, anpassas till en föränderlig värld. Men när det saknas en säkerhetspolitisk strategi värd namnet famlas det alltför mycket i mörker.
Och är Sten Tolgfors rätt person på försvarsdepartementet? Hittills har han inte gett frågorna någon stadga. Ett byte på den posten hade varit på sin plats.
