Vården ska ge livshjälp och inte dödshjälp
Människovärdet får aldrig graderas eller relativiseras, skriver Per Staffan Johansson (kd).
DEBATT. Det pågår ett aktivt arbete för att stärka patientens rätt och ställning i den svenska vården. Det har visat sig i båda de statliga utredningar om patientsäkerhet och patientens rättigheter som socialdepartementet initierat. I december kom den statliga patientsäkerhetsutredningen och utredningen om patientens rättigheter i sina betänkanden med förslag på åtgärder för att stärka patientens trygghet. I Region Skåne arbetar Patientnämnden aktivt med dessa frågor i dialog med de statliga utredningarna.
Samtidigt har en debatt om aktiv dödshjälp blossat upp efter det förslag som Statens Medicinsk-Etiska Råd lagt till riksdagen om rätt till läkarassisterat självmord. Bakom förslaget står bland andra Barbro Westerholm (fp) och riksdagen har Eva Flyborg (fp) motionerat om aktiv dödshjälp.
Socialminister Göran Hägglund (kd) har kraftigt tagit avstånd från förslaget. Vårdens trovärdighet undergrävs nämligen om dess uppgift att linda och bota ersätts med en skyldighet att hjälpa människor att genomföra självmord. Regeringen har dessutom i sin folkhälsoproposition lagt stor vikt vid åtgärder för att förebygga självmord. Detta bland annat genom god vård inte minst i livets slutskede och genom förstärkta insatser inom psykiatrin.
Protester har kommit även från vårdprofessionen genom professor Barbro Beck-Friis med 50 års erfarenhet av vård i livets slutskede. Hon hävdar att hela äldrevården skulle hotas med en lagstiftad rätt till läkarassisterat självmord, patientens tillit till läkarprofessionen skulle undergrävas och gigantiska gränsdragningsproblem uppstå. Vem ska avgöra vad som är patientens verkliga vilja och hur deprimerad ska en patient vara för att anses beslutskompetens att avsluta sitt eget liv?
Ytterligare ett problem är de förväntningar som en svårt sjuk person som kanske känner sig som en belastning, kan känna på att avsluta sitt liv. Bland dessa redan utsatta människor har vissa riktat skarp kritik mot ett förslag som kan bli första steget mot legaliserad dödshjälp. I Svenska Dagbladet (14 december) vände sig journalisten Martin Engqvist och läkaren Claes Hultling, båda svårt ryggmärgsskadade och förlamade, mot att staten ska reglera livet. De berättar om hur de båda legat som vårdpaket och känt dödslängtan, men i dag är glada för att inga klåfingriga doktorer förde samtal med deras anhöriga om läkarassisterat livsslut. De undrar dessutom också vilket skydd de människor skulle ha i samhället, som skulle uppfylla samhällets krav för dödshjälp – men ändå vill leva.
Nej. Människovärdet får aldrig graderas eller relativiseras. Vården ska ge livshjälp – och inte dödshjälp. Den ska bota och i de fall då inget annat återstår, erbjuda smärtlindring, tröst och möjlighet till en värdig död.
