Aldrig mer
Det är bara genom att vi alla tar vårt ansvar som aldrig mer kan bli verklighet, skriver riksdagsledamoten Tina Acketoft (FP) på Förintelsens minnesdag.
Bildmaterial
DEBATT. Idag, den 27:e januari, är det Förintelsens minnesdag. Det var idag för exakt 64 år sedan som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades av den Röda armén. De fåtal människor som med knapp marginal hade livet i behåll fick återuppleva den frihet som så drastiskt togs ifrån dem när nazisterna ryckte fram i Europa.
Trots sin idag höga ålder ägnar sig många av de överlevande efter Förintelsen sin tid åt att dela med sig av de fruktansvärda minnena. Detta för att sprida kunskap och förhindra att något liknande någonsin igen ska inträffa. Aldrig mer ska människovärdet reduceras till den grad att vi återigen tvingas bevittna massmord och tyranni. Aldrig mer ska demokratin kvävas av totalitarism.
Men om vi ser tillbaka kan vi konstatera att begreppet Aldrig mer aldrig realiserats i praktiken. Den fria världen har inte lyckats stå emot de som ser sin ras, ideologi eller klass överordnad andras. Vi såg det i Rwanda 1994, där hatet ledde till att närmare en miljon människor slaktades i ett massmord som saknar motstycke i modern tid. Vi såg det på Balkan, i den bosniska staden Srebrenica där bosnienserbiska styrkor begick en av de värsta krigsförbrytelserna på 90-talet, där över 8000 bosniaker systematiskt avrättades. I Darfur, som av många anses världens värsta humanitära katastrof, har den regeringsstödda milisen under många år genomfört folkmord på den svarta bondebefolkningen i regionen.
Den 27:e januari är dagen då vi ska minnas vad hatet, våldet och rasismen gjort och ännu gör med vår värld. Vi har en skyldighet att minnas alla de människor som på grund av sin etnicitet, religion och hudfärg fallit offer för det hänsynslösa dödandet, inte minst nu när främlingshatets fula tryne kan ses nära oss varje dag.
Föraktet mot romerna växer lavinartat. Regelrätta pöbelattacker har blivit vardagsmat för tusentals romer i flera europeiska länder. Påhejad av högt uppsatta politiker och massmedia har antiziganismen återigen vunnit fotfäste – detta i 2000-talets Europa.
I skuggan av kriget i Gaza kan vi bevittna en våg av antisemitiska strömningar runtom i världen. I Sverige eldhärjas judiska församlingar och den israeliska ambassaden pryds med hakkors – detta i 2000-talets Sverige.
Islamofobin breder ut sig alltmer. Misstron mot miljontals muslimer i Europa har skapat en vi och dem känsla där diskrimineringen och känslan av att inte passa in har skapat starka motsättningar som resulterar i hetsiga upplopp med jämna mellanrum.
Aldrig måste få gälla. Rasismen får Aldrig bli rumsren. Det får Aldrig accepteras att göra skillnad på folk och folk. Vi får Aldrig glömma det. Som folkvald politiker har jag ett särskilt ansvar att markera och agera mot tendenser i samhället som går i totalitära ideologiers tecken, men det är bara genom att vi alla, var och en, tar vårt ansvar för att stå upp mot hatet och rädslan som Aldrig mer kan bli verklighet.
