Övergripande språket är fortfarande svenska
Bildmaterial
ANDRALEDARE. Den nyanlände som vill framåt i det nya samhället och rota sig där, börjar med att tillägna sig det övergripande språket. I hemmet kan modersmålet, religiös tillhörighet eller kultur, få fritt spelrum, däremot. Så har nog de allra flesta som tidigare invandrat till USA och även till Sverige tagit till sig verkligheten. Om man alltså vill bli "svensk" och inte aktivt vill cementera utanförskap i ett samhälle man innerst inne ogillar. Den som är "svensk" är uppenbarligen någon som kan tala begriplig svenska. Med eller utan lätt brytning. Det är därför något märkligt med språkdebatten i det här landet.
Folkpartiets skolpolitiska arbetsgrupp vill förbjuda ämnesstudier på modersmålet för grundskoleelever med utländsk bakgrund. Riksdagsledamoten Christer Nylander menar att elevernas utveckling i svenska språket därmed försämras. FP-gruppen anser dock att rätten att få ämnesundervisning på det egna språket ska vara förbehållen nyanlända barn som går i förberedelseklass. Förslaget ska inte heller beröra franska, tyska och engelska skolor där diplomatbarn får sin undervisning.
— Idiotier, kommenterar det i andra sammanhang måttfulla språkröret Maria Wetterstrand. Miljöpartiet förordar en helt annan riktning. Barn och ungdomar som kommer till Sverige ska erbjudas undervisning på sitt eget språk, i matematik och – engelska.
Men folkpartiledaren Jan Björklund punkterade själv delvis förslaget genom att säga att han inte tror på förbud.
Det talas enligt uppgift i Svenska Dagbladet ett 70-tal olika språk av skolelever i Botkyrka kommun. Analogt med denna rent bibliska förbistring vore det väl bäst med att snabbt se till att ett språk ska gälla så att alla begriper varandra. Och lärarna, ska väl tilläggas. Men icke. Det är enligt barn- och ungdomsnämndens ordförande bäst att satsa på tvåspråkighet.
Inte bättre blir resonemanget av att en forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning anser att endast undervisning på svenska kan "sända ut signalen att minoritetsspråket inte är värt något och leda till att eleven känner minskad lust att lära sig svenska."
Den eventuella återvändsgränden kan egentligen bara forceras på ett enda sätt. Nämligen genom riktade resurser för en bättre, mer intensiv och bredare undervisning i svenska språket och kulturen.
