Fest och vardag i kungariket
Det skulle förvåna om de ansvariga inom det svenska hovet vid det här laget
inte har gratulerat varandra till en väl genomförd pr-satsning.
Prinsessbröllopet
Kronprinsessan Victoria och prins Daniel gifte sig i Storkyrkan i Stockholm 19
juni 2010.
De har varit ett par sedan 2002. Det är första gången som en svensk
kronprinsessa och blivande regent gifter sig och i år är det 200 år sedan
brudens anfader Jean Bernadotte valdes till svensk tronföljare.
INBLICK. Bröllopsutspelet hölls hemligt in i det sista. Hovets hemsida och annat var väl laddat med egna inspelningar där huvudpersonerna spontant och med innanläsning sa sitt om kärlek, ansvar, stöd och sympati. Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling klarade den stora presskonferensen väl, lagom blygt, glatt och beslutsamt.
Som vanligt i sådana här sammanhang blir republikanerna hysteriska och monarkisterna alldeles till sig av glädje. Människor i gemen tar det lugnare. Önskar två människor lycka till och ser lite krasst på detta med republik eller monarki. Det finns gott om republiker och presidenter som både är dyrare i drift och mer pompösa än det svenska kungahuset.
Kommer det till kritan är det nog få svenska ledande politiker som skulle vilja se en president på Slottet. Hon eller han skulle bli en betydligt värre konkurrent för statsministern än vad vår nuvarande kung är.
Nästa år är det dags att minnas att familjen Bernadotte suttit 200 år på den svenska tronen. 19 oktober 1810 konverterade han i Helsingör till den lutherska läran och landsteg nästa dag i Helsingborg. Huset Bernadotte var därmed etablerat i Sverige.
Journalisten och historikern Herman Lindqvist tror inte att bröllopsdagen nästa år valdes av en slump. Hovet visste att det skulle bli debatt om monarkin i samband med jubileet. Vad vore bättre än ett rejält kungabröllop för att öka opinionsstödet.
– Nu blir publiciteten tvärtom positiv. Det finns inget som skapar en så positiv stämning som stora bröllop. De kommer att omfamnas av folkets kärlek och värme. Bröllopet kommer bära monarkin framåt många år, anser Lindqvist.
Är allt detta att tilltro det svenska hovet för stor pr-mässig fingerfärdighet? Kanske, kanske inte. Det finns de som drar spekulationerna ännu längre. Bröllopet läggs till valåret för att ge den borgerliga regeringen draghjälp. Sannolikt? Knappast. Politiska majoriteter skiftar och blandar man sig för djupt i politiken går det förr eller senare riktigt illa.
Lanseringen av kronprinsessans bröllop var alltså skickligt genomförd. Men den får troligen en effekt som inte var avsedd. Hovets skicklighet när det gällde att styra publicitet och agera på sina villkor blev nästan övertydlig. Sådant stimulerar medier, när väl draget i kopplet känns, till att gå sina egna vägar.
Efter bröllop kommer vardag. Tyvärr för kronprinsessan och prinsen lär det medialt bli en personligt påfrestande sådan. Det är i denna vardag det slutligen avgörs om de kommer att lägga till eller dra ifrån på monarkins ställning i Sverige.






