Större öppenhet i vården
Verklig patientsäkerhet handlar om resurser, inte om att hålla kvar vid
föråldrade disciplinåtgärder, menar företrädare för Sveriges läkarförbund
och Nordvästra Skånes läkarförening.
DEBATT. Under rubriken Mer slutenhet i vården skrev Anders Åkesson, regionråd (MP), i HD (2/3). Debattartikeln bemöter den nyligen presenterade patientsäkerhetsutredningen. Egentligen är den dock en sorts partsinlaga för HSAN (hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) där Anders Åkesson medverkar. Med en liknelse värdig salig pastor Jansson beskrivs hur fullsatta vårdskadetåg rullar mellan Malmö och Stockholm.
Anders Åkesson efterlyser öppenhet och framåttänkande. Hans argumentation däremot andas slutenhet och bakåtsträvande. Vad utredningen föreslår är just en större öppenhet och ett mer systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Bland annat har utredningen jämfört tillvägagångssätt hos andra högriskverksamheter. Hur de hanterar undvikande av fara och hur lärandet av riskhändelser kan spridas i organisationen. Utredningen ställer mycket större krav på att alla klagomål ska utredas på ett sätt som inte alls sker inom sjukvården i dag. Utredningar som ska skötas av socialstyrelsen. Det beskriver Anders Åkesson som att vården och socialstyrelsen sluter sig och själva skall utreda sina problem. Ett påstående som måste bygga på antingen ett gravt missförstånd eller på ren okunskap. Socialstyrelsen är en självständig tillsynsmyndighet och är inte på något ljusskyggt sätt i maskopi med sjukvården.
Det är riktigt att HSAN (inbegripet Anders Åkesson) föreslås får en mycket mindre roll framöver. Dock ökar patienternas möjlighet att klaga. I dag får HSAN bara utreda den person som är anmäld. Genom att Socialstyrelsen utreder klagomålet tas detta hinder bort, dessutom ska hela händelsen utredas.
Anders Åkesson beklagar att HSAN:s möjlighet till disciplinpåföljd i de flesta delar tas bort. Vad som inte sägs är att disciplinpåföljderna delvis ersätts av en utökad möjlighet till prövotid som används när någon är en fara för patientsäkerheten. Dessutom föreslås att det ska bli lättare för HSAN att deslegitimera.
Vården som verksamhet är farlig, skriver Anders Åkesson. Det är inte sant. Däremot kan sjukvård självklart vara en högriskverksamhet. Kunskap och teknik utvecklas hela tiden i en allt snabbare takt. Det innebär att vi i dag kan behandla och operera både mindre nyfödda, allt äldre och svårt sjuka patienter i en helt annan omfattning än tidigare. Det innebär förstås att också riskerna ökar.
Anders Åkesson skriver att: det är väsentligt utifrån ett medborgarperspektiv att man kan få ´rätt´. Självklart är det oerhört viktigt. Det är just vad patientsäkerhetsutredningen tagit fasta på i sina förslag. För de allra flesta människor är disciplinstraff inte det viktigaste. I stället vill de framför allt förhindra att fel upprepas. Därför välkomnar vi att utredningen siktar in sig mot ett modernt lärandesystem i motsats till det gamla repressiva tänkesättet.
Verklig patientsäkerhet handlar mycket mer om att förebygga och undanröja orsaker till risker, om rutiner och regler, om utbildning, kunskap och kompetens. Det handlar om resurser i form av tid, pengar och personal. Om arbetssituation, arbetsmiljö och ledarskap.
För att få en så patientsäker vård som möjligt behöver alla dessa faktorer och många andra samspela. Blir trycket på vården för stort och hårt ökar risken att göra fel. Gång på gång har Läkarförbundet påpekat att ryckiga och dåligt underbyggda politiska beslut, underbudgetering av sjukvården, brister inom primärvården, ökat tryck på akutmottagningarna, ständiga överbelägningar på sjukhusen är vår vardag. Allt detta innebär ökad risk för patientsäkerheten.
Här kan Anders Åkesson och hans kollegor i den politiska ledningen göra en verklig insats för ökad patientsäkerhet i stället för att hänga fast vid ett föråldrat system för repressiva disciplinåtgärder gentemot sjukvårdspersonalen.
Anders Wihlborg, vice ordförande Nordvästra Skånes läkarförening
Eva Nilsson Bågenholm, ordförande Sveriges läkarförbund
