En skattereform – nu
Bildmaterial
Färre hundralappar till staten ger ökad sysselsättning menar debattörerna.
DEBATT. När man läser tidningen ser man många exempel på frågor där ekonomer inte riktigt är överens. Kommer Obamas stimulansplan att hjälpa eller stjälpa den amerikanska ekonomin? Är det rätt att använda skattepengar för att rädda banker som riskerar att gå i konkurs? Ska vi reglera finansmarknaden hårdare eller var det just regleringar och politisk inblandning som skapade finanskrisen?
Medier gillar att lyfta fram frågor där det råder konflikt. Men vi ska inte glömma bort att det också finns många frågor där det råder stor enighet bland ekonomer. Som att hyresregleringar är skadliga för bostadsmarknaden. Att tullar och andra handelshinder minskar välståndet. Eller att jordbrukssubventioner borde avskaffas.
Ekonomer är också mer eniga kring behovet av skattesänkningar än man vid en första anblick kan tro. Den tidigare socialdemokratiska finansministern Kjell-Olof Feldt har exempelvis föreslagit att arbetsgivaravgifterna ska halveras och att en ny stor blocköverskridande skattereform ska införas, med målsättningen att skapa 500 000 nya jobb i Sverige. LO har själv erkänt att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen med cirka 70 000 personer.
Snart tycks Sverige åter hamna på första placering när det kommer till världens högsta skatter. I Danmark, som nyligen gick om Sverige i den kategorin, planeras nämligen ambitiösa skattesänkningar. Där har Socialdemokraterna och Socialistiskt Folkeparti samarbetat med de borgerliga kring en blockskridande skattereform. Ambitionen är att sänka den högsta marginalskatten på arbete till under 50 procent nästa år.
Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD föreslog nyligen att den svenska regeringen borde fortsätta sänka skatterna på såväl arbete som företagande. Ekonomerna Bertil Holmlund och Martin Söderström har i sin forskning studerat hur skatter förändrat svenskars beteende under senare tid. Deras slutsats är att de högsta skattenivåerna som höginkomsttagare betalar är så skadliga att om de sänktes så skulle ekonomin stimuleras kraftigt, kanske rentav så mycket att skatteintäkterna totalt skulle öka.
En annan fråga som många ekonomer är överens om är att den globala konkurrensen hårdnar. De nya marknadsekonomierna i Asien och Östeuropa blir allt duktigare på att konkurrera med oss. Och de har ofta mycket lägre skatter än oss. I flera asiatiska ekonomier är skatterna hälften så låga som i Sverige – eller lägre. Japan lyckas kombinera en hög grad av ekonomisk jämlikhet med en skattenivå på under 30 procent av ekonomin. I många östeuropeiska länder är skatterna både låga och platta.
I Sverige behöver vi sänkta skatter för att få fler i arbete. För att bättre kunna klara av den globala konkurrensen. För att få fart på tillväxten. Och så att vanliga familjer kan få lite mer pengar över i plånboken. Det är inte direkt så att det råder brist på ekonomer som förespråkar skattesänkningar. Så varför kan vi inte liksom i Danmark få till stånd en blocköverskridande och ambitiös skattereform?
Nima Sanandaji, utredare
Robert Gidehag, vd Skattebetalarnas förening
