De flesta slår till i fyllan
Nästan alla som begår grova våldsbrott har svåra alkoholproblem.
Bildmaterial
Deth ar sett likadant ut sedan tidigt 1990-tal. Ännu en ung människa bärs in till akut behandling - här till Maria ungdomsmottagning i Stockholm.
HUVUDLEDARE. Åtta av tio som mördat eller misshandlat någon svårt har supit skallen av sig. Antingen är personen alkoholist eller har supit till det så rejält en period att han eller hon inte längre är tillräknelig.
Nya siffror och ny forskning i kriminalregistren visar att alkoholen är inblandad i de allra flesta fall av mord och svår misshandel, visar uppgifter som Ekot och P 1-programmet Kaliber tagit fram.
"Där spriten går in, går vettet ut", stämmer i de allra flesta fall.
De grova brotten har nästan alltid begåtts i ett rus. Våldsverkaren har tappat hämningar som de flesta har i ett nyktert tillstånd. I spridimmorna försvinner de krafter som håller tillbaka aggressioner och därför kan en misshandel bli synnerligen rå. Efteråt minns gärningsmannen knappast något av det som har hänt.
Uppgifter om spritens förfärliga baksidor brukar väcka krav på hårdare restriktioner. Allt från sämre tillgänglighet på Systemet till hårdare krav på krogars öppethållande, på hårdare tag mot langare, bättre konrtollen vid tullfiltren brukar föras fram.
Samtidigt vet vi att sådant ger marginella effekter. Starksprit, vin och öl finns överallt i samhället. De som absolut vill få tag i alkohol kan det i regel utan alltför stora besvär. Insmugglade drycker och hembränt finns där att få.
Visst kan nykterhetsrörelsen spela en stor roll, men huvudansvaret vilar ändå på oss vuxna. Föräldrar måste fås att ta större ansvar.
Varje dag som de kan medverka till att den unges alkoholdebut skjuts framåt i tiden är viktig.
Tonårssupandet har blivit ett samhällets gissel. Hur många våldtäkter och våldsbrott har inte begåtts av unga och där offren supits redlösa!
Samtidigt vet vi att unga ibland flyr in i droger när nyfikenheten på att testa sådant växer. Komma på efterkälken i skolan, gå arbetslös en längre tid är andra inkörsportar till missbruk.
När livet känns hopplöst finns frestelserna där som tröst eller ett sätt att bli av med eller dämpa ångesten.
I tider som dessa där alla kostnader nagelfars brukar besparingarna illa drabba förebyggande hälsovård, inte minst i skolorna. När skolpsykologer, skolsköterskor och kuratorer som bäst behövs för att stötta ungdomar i riskzonen dras dessa tjänster ibland in.
Goda resultat har nåtts i mobila team med socialarbetare och andra som tidigt tar tag i berusade ungdomar, kör dem hem och pratar med deras föräldrar. Åtskilliga ungdomar på glid har antagligen räddats av sådana krafter.
Men huvudansvaret måste ändå vila tyngst på föräldrarna själva. Det är lätt att säga, men svårare att leva upp till.
Delta i nattvandringen, rör dig bland ungdomar, ställ upp med det du kan i hemmet eller på andra sätt! Ävbem små insatser kan ge förbluffande goda resultat.
Det finns knappast något bättre stöd för en ung människa i än en förälder som bryr sig.
