Kamp om löneutrymmet
LO-ekonomer tror på löneökning men med reservationer.
HUVUDLEDARE. När LO-ekonomerna presenterade sin rapport om "löneutrymmet i djup lågkonjunktur", kunde frågeställningen verka besvarad i förhand; inget. Lika självklart är att den stora fackliga organisationen kommer till en annan slutsats. Hävstången i resonemanget är att krisen mycket liknar en efterfrågekris och inte är en lönekostnadskris. Reallöneökningar påverkar alltså efterfrågan och gynnar produktionen.
Tidigare i veckan gjorde ledande företrädare för det svenska näringslivet ett utspel. Man vill bland annat att facken ska avstå från löneökningar så att så många företag och därmed arbetsplatser som möjligt ska kunna övervintra under krisen. Från fackligt håll avvisades propån med stor indignation, Arbetsgivarna söker konfrontation, hette det.
LO-ekonomerna anser att produktionsförmågan kommer att öka med 1,5 procent och att det därmed skulle finnas utrymme för motsvarande löneökningar. Men man säger också att osäkerhetsmomenten är betydande. Såväl positiva som negativa inslag kan uppträda. De 1,5 procenten kan sjunka eller öka till två-tre.
Chefsekonomen Lena Westerlund sammanfattar så här:
– Löneutrymmet blir lägre än det annars hade varit. Trots detta är min bedömning att det finns ett utrymme för löneökningar i storleksordningen 2,5-3,5 procent per år under åren som kommer.
LO-ekonomerna konstaterar att förhandlarna får vända på materien. Och lita på att så kommer att ske! Utgångsläget blir nollbud mot löneökningar på några procent. Utfallet, om gängse liturgi följs, blir någonstans mitt emellan. För löntagare återstår att summera med hänsyn till eventuella prisökningar och sämre/bättre utfall av skatter, bidrag och annat. Ödesfrågan för den enskilde är som vanligt i kristider jobb eller inte jobb. Den som över krisen hänger kvar som anställd kommer att klara sig relativt bra, den som mister jobbet hamnar i en betydligt svårare situation än vid tidigare lågkonjunkturer.
Svenskt Näringsliv gör en pessimistisk bedömning av vad som väntar oss. LO väljer att vara optimistisk även om riskerna poängteras. Inget vet och positionerna intas efter vad som kortsiktigt gynnar det egna lägret.






