Klart godkänt för ny skollag
Elevens rättigheter stärks när skolformer likställs.
HUVUDLEDARE. Skolminister Jan Björklund förslag till förändringar av den svenska skolan har ömsom fallit i god jord, ömsom kritiserats hårt. Inte minst från lärarhåll vädras en viss skepsis. Det kan man förstå. Är det någon yrkesgrupp som varit utsatt för ovanligt många förändringar under lång tid så är det just lärarna.
Det är lätt att ta Björklunds uttalande om dagens skola som en direkt kritik av den egna arbetsinsatsen. Sanningen är den att de allra flesta lärare gör ett oerhört gott jobb utifrån givna förutsättningar. HD/NST:s undersökning som publicerades i förra veckan visade också att studenterna i Helsingborg överlag var mycket nöjda med den undervisning de fått.
Men det finns fläckar, det finns problem, det finns systemfel. Här har Jan Björklund varit rak och tydlig. Den politiska oppositionen har inte heller varit särskild högljudd. Det går knappast i ett läge när det som våren 2008 var 23,4 procent av eleverna i nian som gick ut utan fullständiga betyg. Det är nästan var fjärde elev.
Den nya skollagen ska vara ramen som garanterar eleverna den undervisning de har rätt till, oavsett om de går i en kommunal skola eller i en friskola. Äntligen kommer dessa båda skolformer att verka på lika villkor. Kraven på friskolorna kommer att öka, och det är bra. Staten måste överhuvudtaget bli bättre på att ställa krav och garantera den enskildes rättigheter när skattefinansierade verksamhetsformer förändras. Det gäller i skolan såväl som inom sjukvården, som kan stå inför samma förändring som skolan en gång gjorde när den fria etableringsrätten var ett faktum.
Nu måste också friskolor erbjuda elevhälsovård, skolbibliotek samt inte kunna neka att ta emot elever med funktionsnedsättning. Konfessionella skolor ska vara tillåtna, men undervisningen ska vara icke-konfessionell. Morgonböner är tillåtna men inte på lektionstid. Det ska bara i yttersta undantagsfall ges befrielse från sim- och idrottsundervisning samt sex- och samlevnadslektionerna. En viktig signal.
Alliansen har beskyllts för att vilja införa en pluggskola som missgynnar de svaga eleverna. Nu ökar kraven på skolorna att ge dessa elever stöd och hjälp. Det kräver resurser, men ger också utrymme för olika pedagogiska metoder. Hur man tar sig till målet är den enskilda skolans sak. Men målet måste uppfyllas.
Om föräldrarna inte tycker att deras barn får tillräckligt med hjälp får de nu en möjlighet att överklaga. Det är också bra. Liksom att Skolinspektionen får fler befogenheter med vitesföreläggande och möjlighet att stänga skolor respektive dra in tillstånd.
Elever med godkända betyg från gymnasiet ska inte kunna läsa upp dem på Komvux. Det är också helt riktigt. Komvux ska förbehållas dem som inte fått godkända betyg och de som saknar behörighet i vissa ämnen, och behöver läsa in dem.



























































