Solkraft mer politik än pengar
Bildmaterial
Det är i gigantiska solfångaranläggningar som den här i Spanien som solkraften i Saharaöknen kan utvinnas.
KRÖNIKA. Världen fylls just nu av vindkraftparker och de kommer att behövas.
Vågkraft ses som ett möjligt komplement.
En del nationer bygger ny kärnkraft eller bygger vidare på biomassor av skilda slag.
Men den storskaliga lösningen på det omättliga behovet av elektricitet, gigantiska solkraftverk, finns nu på ritborden. De första testkraftverken visar att tekniken fungerar även i gigantisk skala.
Intresset för dessa enormt stora solkraftverk har vuxit och ofta nämns Saharaöknen som bästa placering. Om blott några få procent av öknens yta används för att producera elektricitet, täcker den hela världens förväntade elbehov.
Så har det låtit men känts mer som en illusion än ett realistiskt alternativ. Tills nyligen.
Solkraftverk med speglar som fångar solstrålarna och förvandlar dem till 400 grader varm olja som kokar vatten till ånga och ger el i vanliga ångturbiner med generatorer, är nu faktisk ett alternativ. Den perfekta lösningen, menar entusiasterna.
Islossningen för storskalig Saharakraft kom nyligen som en blixt från en klar himmel från Tyskland. Ett konsortium av stora företag som Siemens och Deutsche Bank planerar att investera motsvarande 4 400 miljarder kronor i norra Afrika. Inom tre år ska konkreta planer för projektet presenteras.
Solkraftverk i denna enormt stora skala har fram till nu bara få tagit på fullt allvar.
Tekniken anses nu fungera. En stora testanläggning genererar i Kaliforniens Mojaveöken el motsvarande en Barsebäcksreaktors effekt. Även i Spanien är en testanläggning på gång.
Som i det mesta annat finns risker. Ökenkraftens kanske största osäkerhetsfaktor är främst politisk. Vågar Europa lägga merparten av sin energiframställning i länder med svårbedömd politisk stabilitet som Egypten, Tunisien, Libyen, Algeriet, Marocko? Vi vet hur oljevapnet en gång användes i politiska syften. Opec ströp leveranserna för att sätta press på Israelvänliga stater att lösa konflikten i Mellanöstern.
Även utan den risken ska all denna gigantiska energimängd överföras från norra Afrika till Europa och skyddas mot terror eller sabotagedåd. Men kanske det låter sig göras med kniven på strupen, med klimatförändringen och begränsade fossila energikällor som blåslampa.
Tyskarna beskriver ökenströmmen som en stark inbrytning i ett teknikskifte mot mer grönt, uthålligt slag. Övertygelsen verkar stor. Man riskerar inte dessa gigantiska summor i något som känns äventyrligt.
Överföringen ska ske under Gibraltar sund i en slags el-pipeline av det större formatet och därefter ledas vidare i ett nytt högspänningsnät över Europa. Detta anses också realiserbart, enligt det tjugotal intressenter som ingår i det tyska konsortiet. Men fler nationer ska med. Finansieringen av den mycket stora summan måste spridas över ett stort antal lånegivare. Men även detta anses realiserbart.
I en första svensk kommentar till Saharaprojektet säger vattenfalls vd Lars G Josefsson att han tror mer på kärnkraft och kol som mer realistiskt de närmaste årtiondena. Det är möjligt men på längre sikt återstår antagligen inget annat än att utnyttja megakraftverket vår egen sol - på olika sätt. Även vindkraft, vågkraft eller biomassor är annat än indirekta kraftkällor som vår sol skapar ständigt.
Olika former av dessa kommer att användas utifrån deras lokala lämplighet. Saharaströmmen blir inte ett enda megaalternativ, men kanske den fossila kraftens ersättare.
Den kan bli den generator för grön teknik som kapplöpningen att landsätta en människa först på månen utlöste under 1960- och 70-talen genom så kallade spin off-effekter. Det ena ger det andra.
Det blir allt mer uppenbart att tekniker som bokstavligen eldar upp någonting för att frigöra energi inte är särskilt begåvat. Vare sig det gäller kol eller ens biomassa. Jordens landytor behövs till annat än gigantiska marker fyllda av energigrödor när en stor del av världens befolkning redan svälter.
Vad sedan ett framtida elpris blir är mest en politisk fråga. Ökenel och liknande kan behöva långa återbetalningstider och kanske skyddas och till del befrias från elskatter för att tidigt bli konkurrenskraftig mot etablerade energikällor. Argumentet att av miljöskäl belasta kraftkällan vår sol har ju fallit bort.
