Väsentlig kritik mot EU
Propaganda är inte information.
Bildmaterial
HUVUDLEDARE. ”EU:s propagandaapparat har hittills varit befriad från kritik, trots att den uppför sig på ett sätt som inte skulle tolereras i något medlemsland. I Sverige har vi fört en omfattande debatt om att statliga myndigheter och offentligt ägda bolag för fram politiska budskap”, skriver Timbros vd Maria Rankka och utredarna Philip Thomasson-Leruf och Hannes Kataja på DN:s debattsida, måndag.
Med tillägget "att den ansvariga kommissionären, Margot Wallström, är svensk gör inte saken bättre”.
I rapporten "Den europeiska unionens börda: information och kommunikation till ett motvilligt folk" ger de en rad exempel på hur EU-institutioner använder skattemedel för att på olika sätt lyfta fram fördelarna med unionen.
— EU skapar bland annat egna tv-kanaler och radionätverk. Betydande ekonomiskt stöd delas också ut till tankesmedjor och organisationer som förespråkar ett tätare europeiskt samarbete. Kommunikationsstrategin är högst medveten och bidrar till att EU tänjer gränserna för vad som normalt betraktas som balanserad information, och övergår i ren propagandaverksamhet, enligt författarna.
Det är synpunkter som bör tas på allvar och föranleda ytterligare skärskådning. Naturligtvis måste en komplex sammansättning som EU få nå ut med information om struktur, gemensamma och övergripande mål lokalt, regionalt och internationellt.
Här hemma händer det också alltför ofta att generaldirektörer för statliga myndigheterna baserar uttalanden på politiskt grundade uppfattningar och inte enbart på fakta. Men precis som när det gäller en rad svenska statliga myndigheters skattefinansierade pekpinnar måste EU:s massiva utflöde av information hålla sig inom saklighetens ramar. Vilket uppenbarligen inte sker alla gånger. Se allsköns försvar av subventioner till mjölkkor och byggande av smörberg.
Frågan är förstås om det verkligen rör sig om medveten propagandistisk verksamhet eller om den idealistiskt färgade självbild som många inom EU-institutionell verksamhet så gärna vill lyfta fram.
Ett recept för att försöka skapa bättre balans är att den massmediala bevakningen av EU blir betydligt bättre och mer pedagogiskt förklarande än vad den är idag.
Det nyligen avslutade och uppmärksammade parlamentsvalet och det pågående svenska EU-ordförandeskapet blev en god nystart, förvisso. Men det gäller att försöka gjuta vidare liv i intresset även när Fredrik Reinfeldt lägger ordförandeklubban ifrån sig i slutet av året.
