Betygen måste gå att jämföra
Dags att syna systemet ordentligt.
Bildmaterial
Betygsinflationen skadar gymnasieskolans förtroende, och drabbar även studenterna.
HUVUDLEDARE. På tio år har antalet elever som gått ut gymnasiet med 20,0 i genomsnittsbetyg – det vill säga MVG i alla ämnen – ökat med 28 gånger. Under samma period visar undersökningar som gjorts på högskolorna att studenternas kunskapsnivå sjunkit. Det konstaterar Magnus Henrekson och Jonas Vlachos, forskare vid det oberoende Institutet för Näringslivsforskning, IFN, på DN Debatt.
Återigen blossar debatten om skolornas betygssättning upp. Och inte minst friskolornas roll i det hela. Det visar sig nämligen att det är friskolor som ligger i betygstoppen. Procivitas i Helsingborg skiljer ut sig extra mycket genom att, enligt forskarna, vara den skola där nästa tolv procent av eleverna hade 20,0 i slutbetyg.
Henrekson och Vlachos menar att konkurrensen om eleverna – och därmed skolpengen – har lett till en betygsinflation. De konstaterar vidare att Sverige inte längre har jämförbara avgångsbetyg. "Mycket tyder på att elevernas kamp för de höga betygen inte längre sker på lika villkor", skriver de båda.
Om detta är riktigt, och det finns det fog att tro, eftersom det inte är första gången uppgifter av det här slaget redovisas, så är det här en oerhört allvarig och stötande situation. Inte minst mot bakgrund av att regeringen nu vill införa mer betyg i skolan. Finns det ingen respekt för betygssystemet och den myndighetsutövning som det faktiskt är att sätta betyg är vi illa ute. Det går bara att hålla med Henrekson och Vlachos när de skriver "ett ovillkorligt krav är därför att prestationer ska bedömas lika oavsett var och av vem de utförs".
De båda forskarnas recept på att komma till rätta med orättvisorna är att centralt rättade nationella prov i större utsträckning ska ligga till grund för betygssättningen. De vill återinföra ämnesvisa slutbetyg. Eller införa en studentexamen med examinatorer, en ordning som fanns i Sverige fram till slutet av 1960-talet. Ytterligare ett alternativ är att låta högskolorna utföra antagningsprov.
Ett system med examinatorer kanske inte heller borgar för en större rättvisa. Korrekt utförade och centralt rättade nationella prov däremot vore en bra väg att gå. Och nu talar vi om gymnasiet. Det är här en del av eleverna förbereder sig för vidarestudier, det är här de ska kvala in på önskade utbildningar. Intagningsprov vid universitet och högskolor kan också vara en framkomlig väg. Här skulle man ju förutom betyg också kunna använda sig av anlagstester.
Oavsett vilken väg som väljs så är det helt klart att något måste göras. Blotta misstanken om att vissa skolor sätter "för höga betyg" skadar skolväsendet. Och ansvaret faller på regeringen. Den har tagit vissa steg i rätt riktning. Men det finns mer att göra. Det är kanske dags att byta huvudman för gymnasieskolan. Låt staten ta över från kommunerna. Samt skapa urvalsinstrument som borgar för rättvisa och lika villkor.
