Ett samhälle som backar och backar
INBLICK. I Dagens Nyheter presenterades i går den helt nya förskolan Ugglan i Botkyrka. En sommarnatt 2006 körde nämligen en bil in på baksidan av den dåvarande som brann upp. Ännu ett frontalangrepp mot en viktig, för att inte säga avgörande, samhällsfunktion. Det brinner en skola om dagen, i snitt, i vårt land. Till en kostnad av en halv miljard om året! Det är ett lika välbekant som illavarslande faktum
Men i december invigs alltså Ugglan, utan räta vinklar, dessutom inklädd i aluminium och oljad furu. En arkitektoniskt djärv och imponerande skapelse. Tanken var också att bygga bort riskerna för bränder och skadegörelse. Men en av många läsarkommentarer speglar nog rätt väl den känsla av uppgivenhet som också kan kopplas till ett växande missnöje:
— Om man tittar på hur Sverige ser ut i dag tror jag dessvärre bara att detta försök att bygga brandsäkert kommer att uppfattas som en utmaning. Min gissning: Nerbrunnen inom ett år. Tyvärr.
En annan frågar sig om det inte vore bättre att bygga fönsterlösa betongbunkrar för att motverka denna inte minst för skattebetalarna förödande trend till vandalisering.
För att förhindra fler skolbränder ska till exempel Södertälje kommun installera övervakningskameror på tio av sina största skolor. Kamerorna, som ska placeras på skolfasaderna, ska kopplas på när någon rör sig utanför och på en larmcentral sitter operatörer och tittar på bilderna. Kostnaden beräknas bli cirka fem miljoner kronor och eleverna är positiva, sägs det. Däremot har Länsstyrelsen ifrågasatt beslutet.
Men visst är det väl ändå så att integritetskränkningen främst utgörs av att inredda klassrum förstörs?
Undersökningar visar att skolbränder ofta hänger ihop med annan oro och skadegörelse. Om man reagerar tidigt på sådana händelser tycks även bränderna minska, är en ganska given slutsats. Men knäckfrågan lyder: Vem ska reagera när och framför allt – hur?
Det är trots allt så att samhället sedan länge ständigt befinner sig på defensiven. Men om det nu finns elever som vill bli sedda (dock helst inte av en övervakningskamera) måste ju denna vilja till att bli uppmärksammad kanaliseras på ett tidigt stadium. Och för att motverka stenkastning mot brand- och polisbilar samt ambulanser måste skyldiga individer gripas och dömas och inte bara kunna dyka ner i en skyddande anonym massa.
Endast så blir det möjligt att, bit för bit, med sociala och polisiära insatser, återta rättssamhällets förlorade terräng.








