När den ryska björnen gick i ide
Bildmaterial
Ryska officerskasinot Potsdam efter murens fall...
... sönderfrätt av tidens tand 1999...
... snart helt borta, rivning nu i höst 2009.
KRÖNIKA. Strax utanför garnisonsstaden Wünsdorf ett par mil söder om Berlin, existerar Kejsartiden, Weimarrepubliken, Tredje riket, DDR i ett koncentrat, om man så vill. Lämningarna utgör förutom gedigen militärhistoria även en av många historiska ironier. Här låg det nazityska överkommandot inför överfallet på Polen och därmed starten av andra världskrigets fasor.
När Röda armén ryckte in fann man extremt väl byggda underjordiska anläggningar som efter renovering på 1960-talet kom väl tillpass för sovjetiska styrkor. Wünsdorf blev de sovjetiska truppernas huvudunderrättelsecentral under de år som Tyskland var delat i väst och öst. Enbart i denna lilla stad fanns upp till 40 000 soldater stationerade. Idag utgör området en turistattraktion inte bara för bunkerfreaks.
Efter Berlinmurens fall var det också dags för den ryska björnen att halta österut. En resa för snart 20 år sedan i området visade en gigantisk armés förnedrande sönderfall. Sovjetiskt överskott i form av icke tömda depåer för allsköns ammunition, granater och sprängmedel hade lämnats kvar och utgjorde både livsfara för allmänheten och inte minst stor risk för miljökatastrofer.
Reträtten skedde etappvis från en rad järnvägsstationer. Horder av meniga ryssar i tunn sommarmundering och höga stövlar gjorde sig huttrande klara för en resa hem till – ingenstans. De var lätt att känna viss sympati med de utblottade och kedjerökande "bassarna".
Sovjetunionen hade precis som Östtyskland imploderat och även skapat fattigdom bland alla utlandsstationerade som inte kunde sko sig på systemets sönderfall. Det vill säga och sälja ut militär materiel och andra tillgångar. Östtyskar som tidigare högtidligt skålat för den "eviga vänskapen med Sovjetunionen" vände de forna vapenbröderna ryggen, föraktfullt. Det var vid en fredlig konfrontation åren efter november 1989 svårt att föreställa sig att det var dessa ryska styrkor som vi på västsidan varit så oerhört rädda för.
Sommaren 1945 inledde segrarmakterna USA, Sovjetunionen och Storbritannien en berömd konferens i Potsdam utanför Berlin. Här bestämdes bland annat att Tyskland skulle demilitariseras och att den forna huvudstaden Berlin – som ju låg i den sovjetiska zonen - skulle delas i fyra sektorer. Den sovjetiska närvaron var markant även just i Potsdam, av förklarliga skäl. Här låg fram till början av 1990-talet även "Haus der Offiziere", officerscasinot. I dag återstår bara en illa sargad vägg och byggnaden står på rivningslistan. Någon har gjort sig mödan att hacka bort även de sista utsmyckningarna som påminner om den sovjetryska närvaron.
Det förenade Tyskland är en i grunden stark ekonomi idag. Och även om tyska trupper kämpar i Afghanistan representerar de knappast en stat med militära ambitioner. Av förklarliga skäl. Under tiden har Ryssland börjat återfå stormaktsstatus, ekonomiskt och militärt. Den ryska björnens tillfrisknande lär knappast utgöra ett hot mot vårt närområde, men man ska, som det heter i barnvisan, alltid vara på sin vakt även när björnen sover.
Tyvärr omfattar dock stormaktsambitioner fortfarande en vilja att militärt injaga fruktan. Se uppmarschen i Peking för att fira 60-årsjubilerande Kina nyligen. Återstår förhoppningen om att Ryssland ändå främst satsar på att bygga upp en solid ekonomi och en trygghet för medborgare som haft det mycket svårt de senaste decennierna. Fast ser man till Vladimir Putins machoframtoning på senare tid, finns dock anledning till viss pessimism...
