Stagnation utan invandring
Varje tid behöver sina Karl-Oskar och Kristina.
Bildmaterial
HUVUDLEDARE. Missväxt och religiöst förtryck drev en miljon svenskar från fäderneslandet under andra halvan av 1800-talet. De lämnade allt bakom sig utan en tanke på att återvända. De flesta hamnade i Nordamerika och var med och byggde upp ett modernt, högteknologiskt och mångfacetterat samhälle. Varje ny hand räknades och välkomnades, varje tillskott till arbetskraften och samhällsbygget och så har det varit under alla tider.
I dag behövs de nya medborgarna främst kanske i Europas åldrande befolkning. De kan vrida den ålderstunga befolkningsstrukturen rätt. Invandring ger ofta ett extra tillskott av unga människor.
Professor Jan Eklund har på Expertgruppen för studier i offentlig ekonomis, ESO:s, uppdrag studerat hur invandringen förväntas påverka de offentliga resurserna. Detta BNP-tillskott ska bidra till att upprätthålla välfärdens grundpelare. Han har försökt beräkna hur stort detta tillskott kan bli.
Ekberg anlägger en försiktig eller lätt pessimistisk syn. Han menar att invandringen blir för liten för att ge mer än ett marginellt tillskott, kanske en halv procent. Det även förutsatt att de nya svenskarna verkligen blir integrerade, det vill säga att de får avlönat jobb, bostad och ordnade förhållanden.
Ska invandringen, asylinvandring eller jobbinvandring, ge klirr i kassan, krävs att de får jobb. Sannolikheten för det kan se dyster ut i en djup lågkonjunktur och jobbflykt i globaliseringens spår. Trenden har en tid varit att arbetslösheten biter sig fast i brist på tillskott av nya arbetsplatser. Men det kan snart vända.
Klimathotet inte minst, kommer att skapa ny teknik, nya företag och nya jobb. Utmaningen är så stor att alla delar av samhället och i alla länder måste ställa om. Även det tillskott av mångfald i kultur, utbildning, erfarenhet och andra livsperspektiv behövs för att föda nya lösningar och innovationer.
Detta kräver människor av Karl-Oskars och Kristinas kaliber, som så väl speglas i Vilhelm Mobergs romansvit om utvandringen. Om de som anländer till oss kommer som flyktingar från krigshärdar, politisk eller religiös förföljelse spelar mindre roll.
De flesta samhällen har även utvandring, så ett tillskott måste till och i synnerhet i den moderna välfärdsnationens alltför låga födelsetal.
Diskussionen om hinder för, främst invandrare, att komma i arbete är återkommande. Den gäller Las, ingångslöner och liknande men även att bekämpa främlingsrädsla. I kombination med förenklade världsbilder, lättköpta populistiska lösningar, rå organiserad kriminalitet med rötter utomlands kan migrationen få skuld för de flesta av samhällets problem – hög arbetslöshet och sviktande välfärdsinstitutioner. Invandringen berikar samhället som annars skulle stagnera.
