Aftonbladets publicistiska dilemma
Bildmaterial
Jan Helin, Aftonbladets chefredaktör.
ANDRALEDARE. En sammanbindande länk för all populism är förenklingen och demoniseringen. Samt hyllningar av "gemensamt arv" nedgrävt i "Blut und Boden", en för evigt försvunnen värld som manas fram under begrepp som nationell renhet och fädernesland.
Danske missnöjespolitikern Mogens Glistrup varnade för att "muhammedanerna" skulle ta över om ingen hindrade dem. Och Sverigedemokraterna kopierar andra populisters partiprogram. Hur långt det bär återstår att se.
Hur tackla ett parti som "talar klarspråk", som buntar ihop individer till en förment enhetlig, hotfull grupp? Och som vet att exploatera ett reellt, men mångfacetterat missnöje? Det enda som är säkert är att Sverigedemokraterna nu finns och att deras retorik måste bemötas sakligt. Och utan att referera till känslor som ju just är Sverigedemokraternas grogrund och förutsättning. Brottsförebyggande rådets kommentar till Sverigedemokraternas påstående om muslimer är just av denna sakliga natur: Nej, Sverige har inte flest våldtäkter i Europa. Nej, det finns inga belägg för att muslimska män skulle vara ”mycket kraftigt överrepresenterade” bland förövarna.
Aftonbladets chefredaktör förklarade att man vägrar att ta in Sverigedemokraternas annonser. Tidningen vill inte tjäna pengar på publiceringen, men framför allt är motiveringen att partiet inte är ärligt i sina budskap. Det är ett ställningstagande som i sig inger respekt. Men den fortsatta hanteringen utgör ett betydande publicistiskt dilemma.
Aftonbladets chefredaktör öppnade spalterna för SD-ledaren Jimmie Åkessons debattinlägg. Mycket riktigt tar Åkesson chansen att referera Sverigedemokraternas verkliga värdegrund. Han lanserar likt Glistrup en hätsk, oförsonlig och grovt generaliserande generalattack mot islam.
Resultatet av Aftonbladets försök att avslöja Sverigedemokraternas agenda är högst diskutabelt. Tidningen släpper fram en text som kan utgöra hets mot folkgrupp. Tillkommer att inlägget kan bli en framgång för Sverigedemokraternas hatkampanj. Chefredaktör Jan Helin borde ha lyssnat till de skeptiska jurister han konsulterade före publiceringen.
Även om det är föga troligt att Aftonbladet fälls i ett tryckfrihetsmål finns risken att affären ändå landar i ett beklagligt självmål. Tidningen riskerar att kritiseras, rentav straffas, för att ha varit plattform för åsikter som man så kraftfullt vill bekämpa.
Det kan väl ändå inte ha varit meningen?
