Elevernas bästa måste få avgöra
ANDRALEDARE. Folkpartiets styrelse anser att staten åter ska bli huvudman för skolan. Det är hög tid att ta upp en debatt inom regeringsalliansen om hur skolan ska styras i framtiden.
Ett sådant initiativ har efterlysts en tid och utgångspunkten för måste vara att skapa likvärdiga villkor för eleverna att få en god utbildning.
Skillnaderna i antal godkända elever och i betygsgenomsnitt har vuxit kraftigt alltsedan skolan fördes över till kommunerna för omkring 20 år sedan. Det är inte rimligt att en elevs studieresultat till stor del ska bero på i vilken del av landet eller en kommun skolan ligger.
Folkpartiledaren och skolministern Jan Björklund skriver på DN Debatt tillsammans med två ledamöter av partistyrelsen, en av dem Landskronas kommunalråd Torkild Strandberg, att det är hög tid att ta upp debatten.
De lutar sig mot en rapport från Skolverket nyligen där kommunaliseringen av skolan pekas ut som en bidragande orsak till att svenska elever presterar sämre idag än i början av 1990-talet.
Mycket talar för att enbart en statlig skola kan fördela ut de samlade resurserna på ett sådant sätt att de skolor som har störst behov av extra stöd också får det. Skillnaderna i prestationer skiljer sig kraftigt åt mellan skolorna i många kommuner beroende på vilket elevunderlag de har. Hög andel elever med utländska rötter är en av många faktorer som avgör det samlade resultatet liksom den enskilde elevens.
Flykten till frisskolor har vuxit och blivit ett problem i sig. Men bilden är splittrad. Även invandrade familjer väljer skolor i andra stadsdelar för att komma ifrån den skolmiljö som drar ned studieresultaten.
Men tål våra skolor just nu mer av omvälvande förändringsarbete? Beslut har fattats om ny skollag, en ny gymnasieskola ny betygsreform, nya läroplaner, ny lärarutbildning. Allt detta genomförs kommande år.
Det naturliga är att låta en särskild utredning genomlysa förutsättningarna för att staten ska återta ansvaret och finansieringen av skolan.
Skolan har i dag i praktiken två huvudmän. Staten genom Skolverket och andra skolmyndigheter som formulerar regelverken, kursplaner och liknande och kommunerna som driver skolorna utifrån dessa givna förutsättningar och regelverk. Den tudelningen har inte visat sig fungera väl.
