Världens yngsta skolbarn
I januari ska min dotter börja skolan. Då är hon tre år och fyra månader.
Hennes storebror, min sexårige son, går redan i tvåan.
Bildmaterial
Skoluniform är ett måste i engelska skolor - även om den inte alltid är helt korrekt knäppt...
UTBLICK. I många generationer har England och USA haft mycket unga elever. Brittiska barn börjar redan vid tre års ålder – tre och ett kvartal, för att vara exakt – i skolan. De skrivs då in i grundskolornas nursery-årskurs, ett slags blandning av dagis och skola. Därpå följer kindergarten; när barnen är fem börjar de ettan. Grundskolor har i regel årskurserna från nursery till sexan. USA:s grundskolor har visserligen inga tre- och fyraåringar, men när man vid fem års ålder börjar grundskolan förväntas man kunna alfabetet och skrivandets grunder.
Här i England, där alla skolor har skoluniform, är det en charmig syn som möter en på morgnarna, när mängder av barn i beger sig till skolan i sina skolors respektive uniformer och ryggsäckar. Min sons skola har blåa byxor, vita skjortor och blåa tröjor och ryggsäckarna har skolans sigill. Grannskolan har röda tröjor och svarta byxor. I synnerhet de små flickorna är bedårande i sina uniformskjolar.
Men kanske de borde leka i stället? Enligt en ny rapport, Cambridge Primary Review, som publicerades i oktober och byggde på tre års undersökningar, vinner barnen i längden inte på att börja ettan vid fem års ålder. I stället, föreslår de cirka 100 utbildningsexperterna, borde lekbaserat lärande – som idag används i nursery och kindergarten – fortsätta ett år längre. Experterna rekommenderar inte att den obligatoriska skolåldern ska höjas från fem till sex år – men föreslår att ämnet ska diskuteras.
Faktum är att England idag har världens yngsta skolbarn. På Malta, i Nederländerna och många amerikanska delstater börjar barnen också skolan vid fem års ålder, men de flesta länder – från Belgien till Irland, Norge och Spanien – skickar barnen till skolan ett år senare, medan barn i Finland och Baltikum börjar skolan vid sju års ålder.
Min son började också skolan när han var fem – det var i Kalifornien – och visst var det gulligt att se honom i sin skoluniform: där var det gråa kortbyxor, svarta skor, långa svarta strumpor och blå skjorta. Än roligare var det att se hur mycket han lärde sig. Trots alla mina försök hade han inte velat lära sig läsa tidigare, men efter ett par veckor i skolan stavade han sig igenom enkla böcker.
Idag läser han och skriver han flytande, och inte för att han är intelligent, utan för att det är sådant man lär sig i skolan. Visst: han hade kunnat leka ett par år längre, men leker gör han fortfarande hemma, och han har enorm glädje av att kunna läsa och skriva. Han läser skyltar när han är ute och böcker när han är hemma. Han skriver böcker, skyltar, lappar, kort, brev och instruktioner.
Börjar man skolan tidigt blir man färdig med utbildningen tidigare. Och om femåringar är redo för heldagsskola – utan lek –, varför inte låta dem sätta igång med lektioner och läxor? Hjärnan är ju som mest elastisk när man är liten. Å andra sidan: barndomen är så kort, och den kommer aldrig tillbaka. Det är uppenbarligen denna insikt de hittills ack så osentimentala engelsmännen har kommit till.
Elisabeth Braw, London
elisabeth.braw@gmail.com
