Både ris och ros
ANDRALEDARE. En kommande regeringsproposition omfattar förändringar av regeringsformen. Grundlagsutredningens förslag anammas av riksdagspartierna, vilket ju är en förutsättning för att en grundlagsändring ska accepteras fullt ut.
Ett avsnitt som direkt påverkar framtida val är att spärren för personval till riksdagen sänks från åtta till fem procent. Det blir alltså lättare att kryssas in i riksdagen.
Det är dels ett viktigt steg för att öka väljarnas intresse förutsatt att det handlar om personligheter som sticker ut en aning, dels en vitalisering av valprocessen. Samtidigt är det naturligtvis tal om en balansgång. Enskilda individers popularitet bör ju helst harmoniera med det aktuella partiets program...
Ett annat förslag som nämns är att riksdagen alltid ska rösta om statsministern efter ett val, alltså även om den sittande regeringen väljs om. Vilket förefaller logiskt.
Det som däremot kan diskuteras är förslag som berör kommunerna. Grundlagsutredningen aviserar ändrade regler för kommunala folkomröstningar. Således: Om tio procent av invånarna vill ha omröstning i en viss fråga, måste två tredjedelar av fullmäktige vara emot medborgarinitiativet för att det ska kunna kvävas i sin linda. Det kan mynna ut i en önskvärd ökning av intresset för lokalpolitiken, men även i besvikelse om frågan sopas ner från bordet med minsta möjliga marginal.
Mer betänkligt är att extraval – eller nyval – ska kunna hållas på lokal nivå. Det kan leda till att partier i en kommun inte anstränger sig fullt ut för att vara överens, eftersom nyval alltid finns som ett yttersta alternativ.
Vilket i sin tur kan öka möjligheter för allsköns extremister att profilera sig som eventuella vågmästare, när de "stora" inte kan eller vill göra upp i för väljarna angelägna sakfrågor.
Och därmed sparkar bollen tillbaka till en allt mer frustrerad väljarskara.
