Press på seriösa åkerier
Vi har sett avtal där företag hyrt in egenföretagare från Polen för halva den normala kostnaden, skriver företrädare för Transport.
DEBATT. Rekonstruktionen av RY Trans AB i Helsingborg visar hur allvarligt läget är i åkeribranschen.
En väletablerad åkeriverksamhet, med linjetrafik man bedrivit sedan länge, riskerar att avvecklas på grund av bristande lönsamhet. Det är beklagligt. Och då ska man veta att bristande lönsamhet inte behöver vara relaterat till lågkonjunkturen, utan har varit ett problem för de flesta åkeriföretag även under den tidigare högkonjunkturen.
Lönsamheten har pressats i upphandlingar då flera aktörer har valt lågprisbemanning genom att hyra in egenföretagare samt även att man utnyttjat bemanningsföretag där personalen inte haft de anställnings- eller lönevillkor som finns i det svenska kollektivavtalet.
Vår uppfattning är att de flesta företagen försöker följa kollektivavtalen. Men de pressas av företag som väljer en annan väg och sänker prisnivåerna.
Vi har sett avtal där företag hyrt in egenföretagare från Polen för 125 kr per timma. Skulle motsvarande arbetsuppgift utföras av en anställd förare med kollektivavtal, skulle lönekostnaden ligga på totalt cirka 250 kr. per timma.
Det säger sig självt att i en verksamhet där en cirka en tredjedel av kostnaden består av löne- och personalkostnader så betyder det väldigt mycket om man kan pressa ner den på detta sätt.
Det finns ett antal bemanningsföretag som inte tillämpar avtalsenliga anställnings- eller lönevillkor. Förutom lönen kan nämnas att utan kollektivavtal saknas som regel också Fora-försäkringarna, det vill säga avtalspension (kommer att motsvara cirka 25 procent av slutlig pension), tillägg till sjukförsäkring, gruppliv, arbetsskada med flera försäkringar. Då sjunker lönekostnaden med dryga 7 procent – beräknat på att man i övrigt skulle följa avtalsnivåerna vilket som sagt är långt ifrån säkert i dessa bolag.
En chaufför kontaktade oss per telefon och talade om att han hade blivit erbjuden ett chaufförsarbete där lönen skulle utgå som milpeng med 17 kr per mil. En snabb överslagsräkning ger att chauffören, för att komma upp i kollektivavtalets veckolön på 5 100 kronor, då måste köra 300 mil per vecka. Det motsvarar cirka 43 timmars ren körtid eller, inräknat rimliga tider för lastning, lossning och väntetider, arbetsveckor på långt över 60 timmar.
För framtiden skulle det behövas investeringar i kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar såsom satsningar på kombitrafik. Men en bransch som inte har råd att stå på egna ben, får i stället slåss om andras smulor och tvingas till ännu mer lågprisbemanning.
En lösning på problemen finns att hämta i Holland. Där gäller sedan 1:e maj i år en lag där det klart och tydligt sägs: en åkare är förbjuden att vid tillhandahållande av transporter använda sig av tjänster från lastbilsförare som inte är anställda av honom.
En liknande lagstiftning i Sverige vore en viktig nyckel för att ta tag i många av problemen. Men det kräver politisk vilja.
Jörgen Danielsson
Svenska Transportarbetareförbundet avd. 38
Magnus Thelander
Svenska Transportarbetareförbundet avd. 14
Helsingborg
