Börja om från början
Svensk upprustning och nya tag i eurofrågan åter på agendan.
Bildmaterial
HUVUDLEDARE. Det märks att valåret är inne och profileringens tid är nu. För Folkpartiet till exempel. Det svenska försvaret behöver rustas upp, framför allt med tanke på utvecklingen i Ryssland. Det anser folkpartiledaren Jan Björklund.
På en rad punkter vill Folkpartiet vässa det svenska försvaret. Stridsfartyg ska byggas, armén ska organiseras i fem brigader, avvecklingen av stridsfordon ska inte fullföljas, antalet Jas-plan ska bibehållas, Gotland ska åter få ett militärt förband och den brigad som drogs in ska återuppsättas och så vidare.
Mycket av detta är bra och att partiet nu fokuserar på svensk försvarsförmåga är utmärkt.
Men det Folkpartiet vill reparera har i mångt och mycket raserats av olika regeringar till stora kostnader. Få utslag av efterklokhet är så dyr som den som handlar om att återta försvarsförmåga.
Inom alliansen går Björklund själv ut med sina synpunkter utan att ha med sig de andra partiledarna. I frågan om en svensk anslutning till eurosamarbetet går Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i sin tur ut och pläderar för en ny folkomröstning, dock utan att ange datum. Folkpartiet är inte med i denna spelöppning utan har tidigare talat om en omröstning redan 2011.
Det handlar inte om obetydligheter där Folkpartiet skiljer ut sig från alliansen. Och man kan naturligtvis undra hur stora ansträngningar som gjorts för att komma överens i de här frågorna. Och hur långt Folkpartiet verkligen är berett att gå för att driva sina egna lösningar. Åtminstone det försvarspolitiska utspelet väcker frågan hur man agerat hittills under valperioden. Försvarsminister Sten Tolgfors tycks inte precis ha utmanats av Jan Björklund som ju med sin inställning närmast borde ha stött den avhoppade försvarsministern Mikael Odenberg då denne gjorde sitt uppror mot Anders Borg.
Med försvaret tycks det vara så att den ekonomiska operationen delvis lyckats men att patienten nära nog avlidit på kuppen. I vissa avseenden verkar det handla om att börja om från början, till exempel med att åter bygga upp ett försvar av Gotland som är nära spänningsfältet som förväntas kring den ryska gasledningen.
Vi behöver en försvarsdebatt om hotbilder, allianser och försvarets inriktning med svenska utgångspunkter. Euroomröstningen är nu historia och frågan måste värderas i en ny verklighet. Men detta kräver sitt handlag. Alliansen borde vid det här laget veta hur man vill ha det med försvars- och säkerhetspolitiken. Eurofrågan kräver ännu bredare samförstånd. En folkomröstning kan inte genomföras om inte åtminstone Socialdemokraterna är med på tåget. Det ansvaret tar statsministern och han måste ta det. Den insikten borde också Jan Björklund ha.
