Rimligt och logiskt
Skärpta straff signalerar samhällets och alliansens värderingar.
Bildmaterial
HUVUDLEDARE. En person som tillfogar en annan svår eller livsfarlig kroppsskada, allvarlig sjukdom eller på något annat sätt visar särskild hänsynslöshet eller råhet gör sig skyldig till grov misshandel. Straffskalan spänner från ett till tio års fängelse.
Brottslingen kan emellertid vara ganska säker på att inte behöva tillbringa ett decennium i fängsligt förvar: 2005 låg 95,7 procent av domarna på den nedersta fjärdedelen av straffskalan, och medelvärdet på strafftiden var 18,7 månader.
Vad det allmänna rättsmedvetandet än är, tycker det knappast att ett och ett halvt år fängelse är tillräckligt för detta slags brott. Därför är det knappast oväntat att regeringen bland alla förslag om straffskärpningar som presenterades också införde "synnerligen grov misshandel", ett brott som ska bestraffas med minst fyra års fängelse.
Vari består då det synnerligen grova? "När det är extra grovt, när man gett sig på en handikappad person, en äldre människa eller när man ägnar sig åt misshandel som närmar sig tortyr", säger justitieminister Beatrice Ask.
Kriminologerna kommer naturligtvis inte vara sena att påpeka att handikappade, äldre eller tortyroffer inte går säkrare för att straffen skärps. Det finns inget säkert samband mellan stränga straff och minskad brottslighet. Det påpekade de redan när utredningen Straff i proportion till brottets allvar presenterades hösten 2008. "Ingen politiker vill visa sig svag, då väljer man istället att markera en tuff profil gentemot brottslingar för man tror att det är så man vinner väljare", sa Magnus Hörnqvist vid Stockholms universitet. "Målet med straffrätten som jag ser det är inte att straffa skyldiga utan att se till att brott inte begås. Allt det där tror jag att man skiter i för det genererar inga poäng", sa Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Varken Ask eller utredaren Anders Perklev har emellertid hävdat att skärpningen är brottsförebyggande. "Det här blir istället en markering från samhällets sida", sa Perklev då. "Vi ska ha påföljder som uppfattas som rimliga och logiska", sa Ask igår.
Men markeringens avsändare är naturligtvis inte bara samhället, utan också regeringen. I sitt jultal förra året hävdade Fredrik Reinfeldt att brottsligheten är ett mycket allvarligt samhällsproblem, och varnade för att ett samhälle där straffrihet råder urartar.
Brott och straff är också ett område där oppositionen har märkligt lite att säga. Ingen av de rödgröna överenskommelserna så här långt behandlar ämnet. Ideologiskt finns det inte desto mindre skillnader mellan blocken som vore värda att framhäva. (Åtminstone Vänsterpartiet har en distinkt uppfattning om straffskärpningar, och den är negativ.) På så vis skulle valet också kunna bli något annat än ett presidentval.
