Giftigt arv från kallt krig
Bildmaterial
Greenpeace är en av de organisationer som följt och protesterat mot den ryska militärens dumpningar i världshaven.
ANDRALEDARE. När andra världskriget slutade dumpades enorma mängder ammunition och kemiska stridsmedel i bland annat Östersjön. Under decennier skadades fiskare när de fick granater och tunnor med giftiga kemikalier i sina nät. Vad som doldes i djupen orsakade stor oro.
Man vet att en del av det giftiga och radioaktiva arvet från den gamla sovjetstaten dumpats i olika hav, helt bortsett från vad som grävts ner i Baltikum och andra förläggningsområden för den sovjetiska krigsmakten.
SVT:s Uppdrag Granskning kommer nu med rykten och uppgifter som säger att radioaktivt material och kemiska stridsmedel till och med dumpats inom den svenska ekonomiska zonen i Östersjön. Underrättelseuppgifter åberopas, svenska underrättelseagenter berättar, politiker och myndigheter uppvisar varierande grad av glömska, okunskap eller minnesglimtar. En central fråga är varför Sverige under tidigt 2000-tal inte gick ut med uppgifterna och krävde dialog med Ryssland.
Här är stort utrymme för konspirationsteorier så länge vi inte vet hur vagt eller starkt underlaget för uppgifterna är. Sverige brände sig i ubåtsdebatten när Ryssland utpekades samtidigt som bevisen senare inte visade sig hålla. Den moderate riksdagsledamoten Rolf K Nilsson tror att såväl S-regeringen som oppositionen knöt stora förhoppningar till Jeltsin och Putin och därför inte ville ha några uppslitande tvister mellan länderna. Själv säger han sig ha känt till uppgifterna i något år. En undran som infinner sig är varför han i så fall inte på ett mer öppet sätt gick ut med dem.
Det finns naturligtvis ingen som helst anledning att hemlighålla det material som försvaret och andra sitter inne med. Underrättelsekällor ska självklart skyddas men det finns idag inga skäl att mörka sakinnehållet. Finns det substans bakom ryktena ska regeringen vända sig till den ryska regeringen. Blir detta en återvändsgränd får vi ta ställning till om bottensökningar kan eller ska genomföras.
Att farliga stridsmedel dumpats i Östersjön bär sannolikhetens prägel. Men dumpades de även inom den svenska ekonomiska zonen? För miljön i stort kvittar det. Men svaret på frågan och bekräftelse av ryktena är helt avgörande för hur Sverige ska agera. I det ena fallet kan frågan drivas inom ramen för Östersjösamarbetet i det andra handlar det om en kränkning även av nationella svenska intressen. Ett första steg är att vädra i arkiven och att olika politiker och militärer inte längre binds av hemligstämpeln.
