Klimatfrågan kräver öppenhet
En svala gör ingen sommar. Inte heller gör en kall vinter en klimattrend. Det
vet vi ju egentligen, speciellt eftersom samma vinter är rekordvarm på
Grönland och ovanligt mild i trakterna kring Vancouver. Ändå vill vi gärna
koppla av klimathotet när vintersnön yr utanför fönstret och i de trötta
efterdyningarna av klimatmötet i Köpenhamn.
Bildmaterial
FN:s klimatpanels ordförande Rajendra Pachauri får nu kritik för sitt sätt att leda IPCC:s arbete.
INBLICK. FN:s klimatpanel IPCC är utsatt för hård kritik, nu senast sedan det framkommit att det saknades stöd för påståendet att en stor del Himalayas glaciärer skulle ha smält bort redan till år 2035. Klimatskeptiker runt om i världen vill ta det som intäkt för att slänga hela IPCC:s samlade forskning överbord och utropa faran över när det gäller världens klimatproblem.
IPCC består av flera tusen forskare runt om i världen och bedriver ingen egen forskning. Uppgiften är istället att sammanställa forskningsresultat till vetenskapliga rapporter, den senaste från år 2007. Rapporter som det sedan är upp till politikerna i FN:s medlemsstater att dra slutsatser av. Och den slutsats man har dragit är att det är mycket sannolikt att människans utsläpp av växthusgaser bidrar till en global uppvärmning.
IPCC hanterar stora mängder information och forskningsresultat och troligen är det oundvikligt att det uppstår fel. Istället blir då frågan hur dessa fel hanteras. IPCC måste präglas av största möjliga öppenhet, kritik måste tas på allvar och bemötas seriöst. IPPC får inte misstänkas för att försöka sopa felaktigheter under mattan.
Flera forskare som är verksamma inom IPCC vill nu att panelen reformeras, att man ser över dess organisation och systemet för kontroll och granskning av olika uppgifter. En av dem som tycker att IPCC har gjort för lite för att bemöta kritiken är Michael Tjernström som är professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Han framhöll i söndagens Agenda vikten av att IPPC:s ledning, ytterst dess ordförande Rajendra Pachauri, tar ansvar för den situation som har uppkommit. Men han framhöll också att det inte finns någon anledning att ifrågasätta IPPC:s övriga slutsatser.
Många vill nu göra just det. Använda IPPC:s misstag till att förkasta hela klimatarbetet. Och många forskare varnar för att göra just detta. Istället efterlyser de en vetenskaplig debatt där man respekterar och försöker förstå också meningsmotståndarnas synpunkter.
Lite mindre känslomässig hetta skulle alltså klimatdebatten må bra av. Den är stundtals hätsk och präglad av konspirationsteorier. Sedan måste var och en till slut dra sina egna slutsatser. Att det kan finnas en osäkerhet kring hur allvarliga följderna blir av den globala uppvärmningen, betyder det att vi ska vänta med att göra något? Ska världens utveckling mot ökat välstånd också i framtiden bygga på fossila bränslen? Nej, låt oss fortsätta jobba för minskade utsläpp av växthusgaser och en större andel förnyelsebara energikällor.
Om sedan följderna för klimatet inte blir fullt så allvarliga som man befarat. Ja, då är det väl en god nyhet.
