Så kan biståndet reformeras
Det finns en stark folkvilja att ge mer i bistånd än vad vi som nation avsätter, skriver Mats Sander (M).
DEBATT. Svenskarnas biståndsintresse är högt. Varje dag slussas mer än 92 miljoner skattekronor till bistånd. Det är 33 863 miljoner per år som rullar iväg. Nästan 34 miljarder eller en procent av BNI. Utbetalningsmålet på en procent nås varje år. Vi är bäst i klassen och alla är nöjda? Nej, långt ifrån. Effektiviteten är låg och vi vet inte om resultaten uppnås.
Sida har idag fler medarbetare i sitt kontorspalats i Stockholm än i fält där biståndspengarna ska göra nytta. Målet med biståndet är inte att avsätta en procent av något utan det är nyttan av biståndet som ska räknas. Vår envisa och målmedvetna biståndsminister har gjort ett stort antal åtgärder för att effektivisera biståndet. En av dessa är att fokusera på färre länder för att kunna göra större och mer betydande insatser.
Förutom de nästan 34 miljarderna per år samlar svenskarna in cirka fem miljarder av sina skattade pengar för akuta humanitära insatser ofta via känslosamma filmsnuttar i tv-reklam och tv-galor. Detta tycker jag är intressant - det finns en stark folkvilja att ge mer i bistånd än vad vi som nation avsätter.
Ett grepp för att stärka delaktighet och påverkan skulle vara att dra ner på regeringens budgeterade del och låta människor få göra avdrag på skatten för sitt bistånd. Detta bistånd skulle vara så kallat DAC-fähigt (att det räknas som bistånd på den internationella arenan) genom att man pekar in sina pengar till olika teman, rubriker eller geografi. Afghanistan, kvinnans rättigheter i mellanöstern, mot kvinnlig omskärelse, Akuta humanitära insatser, ökad demokrati i Kina, mot dödsstraff, tyvärr kan listan göras lång.
Samtidigt som vi får veta hur stor givmildheten verkligen är så får vi veta vad svenskarna vill med sitt bistånd. Kanske är korruptionsskapande budgetbistånd till diktaturer något som inte lockar?
Ett annat grepp att hjälpa är att på plats bistå med arbetskraft och kompetens. Vi skulle kunna skapa en fredskår som komplement till våra militära styrkor och bistånds- och frivilligorganisationer. Riksdagskollegan Rolf K Nilsson (M) har i en motion till riksdagen föreslagit bildandet av en svensk fredskår. Det är många svenskar som vill göra en personlig insats men kanske inte i militär uniform eller under en religiöst eller politiskt styrd organisation. En fredskår skulle vara en möjlighet för dem som rent konkret vill göra en gärning i länder som behöver stöd samtidigt som styrningen av biståndet visar var de ska verka.
Mats Sander (M)
riksdagsledamot, Helsingborg
