Behovet av en hjälpande hand
Hög tid att eurosamarbetet rustar för hur kriser ska hanteras.
Bildmaterial
Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy har räckt varandra handen i frågan om en euroeisk valutafond.
HUVUDLEDARE. Det gungar rejält i eurozonen. Situationen i Grekland är minst sagt allvarlig. Landet är nära bankrutt. Ekonomin måste saneras. Nu väntar ett åtstramningspaket för grekerna på 46 miljarder kronor. I går anlände premiärminister Giorgios Papandreou till Washington för samtal med Barack Obama. Papandreou hoppas att USA ska hjälpa Grekland att få stopp på spekulanter som utnyttjar krisläget och därmed försvårar en vändning för landets ekonomiska problem.
Också i Portugal råder en ekonomisk kris. Även portugiserna får räkna med åtstramningspaket och nu fryses lönerna för de statsanställda. Euroländerna Spanien och Irland dras också med stora problem.
Det europeiska valutasamarbetet utmanas ordentligt. Problemen har startat en diskussion om behovet av en europeisk valutafond. Frankrikes Nicolas Sarkozy och Tysklands Angela Merkel är inte intresserad av att Grekland vänder sig till den internationella valutafonden för att begära hjälp i den ekonomiska krisen. Det skulle se illa ut för den europeiska monetära unionen, och kanske i förlängningen hota dess självständighet. Problem som uppstår eurozonen ska också kunna hanteras där, menar både Merkel och Sarkozy, som är de starkaste förespråkarna för en europeisk valutafond.
En sådan fond låter ju också helt rimlig. Den monetära unionen behöver nya verktyg för att ta itu med situationer som den man nu befinner sig i. Det borde man tänkt på redan från början. Så här i efterhand var det inte det enda man skulle tagit i beaktande när projektet sjösattes. Det visar sig ju att till exempel Grekland helt enkelt inte var kvalificerat för att gå med i EMU. Ändå blev det så.
Många andra har knackat på dörren, till exempel de baltiska staterna, men i de fallen fungerade granskningen av ländernas ekonomi. De baltiska staterna fick nej när de ansökte om att gå med i EMU.
Nu provas alltså valutasamarbetet och det rejält. Tyskland och Frankrike har fått med sig EU-kommissionen på förslaget om en europeisk valutafond. Under våren kan planerna konkretiseras, men det kan ta lång tid innan en valutafond är en realitet. Det finns motståndare till en fond. Från den europeiska centralbanken har hörts invändningar. Där hyllar man principen att varje enskilt euroland ska ta ansvar för sina problem.
Sveriges finansminister, Anders Borg, är positiv till en europeisk valutafond. Men betonar att Sverige inte kommer att bistå med pengar till fonden, vilket ju låter helt logiskt i och med att vi står utanför emusamarbetet.
Men som EU-land kommer också Sverige att ha glädje av bättre och stramare regler också inom EMU. Inte minst handlar det om att det måste finnas en bättre kontrollapparat av budgetreglerna och ett sanktioneringssystem mot de länder som inte lever upp till dem.
