Lönen lika viktig som jobbutsikter
Bildmaterial
Goda arbetsutsikter är förstås viktigt för studenterna. Men inte det enda som styr studievalet.
ANDRALEDARE. Den 15 april ska årets ansökningar till utbildningar på högskolor och universitet som startar till hösten vara inlämnade. Lägligt kom i går Högskoleverkets rapport om framtidens yrken. Här listar man de utbildningar som lättast leder till jobb och de som inte gör det.
De som börjar studera till tandläkare, förskollärare, högskoleingenjörer, yrkeslärare eller biomedicinska analytiker ska kunna räkna med att få jobb när de är klara. Sämre ser det ut för naturvetare, civilingenjörer, ekonomer, journalister, jurister och socionomer, för att ta några exempel.
Att satsa på att utbilda sig är ett stort beslut. Det handlar om att lägga många år på studier. Det är en ekonomisk satsning. Därför är framtidsutsikterna mycket intressanta.
Men det kan och bör ju inte helt och hållet styra yrkesvalet. Mycket kan förändras under åren som kommer. Det visar exemplet med receptarierna vars framtidsutsikter har blivit mer svårbedömda på grund av den nyss avreglerade apoteksmarknaden.
Allra viktigast måste det därför vara att ha ett intresse och en drivkraft för det val man gör. Annars orkar man inte ta sig igenom studieåren. Och blir inte heller så bra när man en gång ska utöva yrket.
De allra flesta väljer utifrån förutsättningar och intresse. Och att arbetsmarknaden är bra kanske inte heller alltid väger så tungt. Det är inte säkert att förskollärarlinjen får så många fler sökanden bara för att det är lätt att få jobb. Löneläget spelar säkert också in. Yrkets attraktionskraft, eller brist på det, ska inte underskattas.
Att det kan komma att saknas tandläkare och förskollärare om några år kan ha helt olika orsaker. För de första kan det hänga ihop med antalet utbildningsplatser, för de andra på att många inte vill bli förskollärare.
Så hur gör man då en del yrken attraktivare än de är i dag? Det måste förstås löna sig att ta en längre utbildning som oftast finansieras med studielån. Det måste finnas möjligheter att utvecklas och göra karriär.
För en hel del yrken, till exempel förskollärarens, är inte den ekonomiska utdelningen så särskilt stor. Läraryrket i sin helhet har under senare år inte förmått locka studenterna. Det borde stämma till eftertanke hos arbetsgivarna som finns i kommuner och på friskoleföretagen.
Och varför ser framtidsutsikterna så dåliga ut för naturvetare och civilingenjörer när politikerna jämt talar om vikten av att utbilda forskare och tekniker? Är kopplingen mellan utbildning och arbetsliv fortfarande för dålig?
Högskoleverkets rapport är inte bara läsning för morgondagens studenter. Den bör också granskas av rektorerna på högskolorna och arbetsgivarna. Och stämma till eftertanke.
