Kvalitet och bemötande hand i hand
ANDRALEDARE. God sjukvård förknippas med hög medicinsk kvalitet. Vi patienter förväntar oss att få rätt behandling så att vi kan bli friska igen. Men som lekman är det svårt att avgöra om en läkare är kunnig eller ej, om den jag vänder mig till har tillgång till de allra senaste rönen inom den medicinska utvecklingen och så vidare. Vi tar för givet att det är så. Och litar på att Socialstyrelsen som är högsta ansvariga instans för sjukvården i Sverige har koll på läget. Det finns ett stort förtroende för innehållet i vården.
Men det finns också andra avgörande faktorer som påverkar upplevelsen av god vård. Det handlar om att få en läkarkontakt snabbt när vi anser att vi behöver det, att bli vänligt bemött av någon som har tid och förmåga att lyssna, att få träffa samma personal gång efter gång.
I den nationella patientenkät som nu genomförts, och som tidningen skrev om i går, har just dessa parametrar varit utgångspunkten. Ur ett nordvästskånskt perspektiv visar det sig att de privata vårdgivarna i primärvården överlag får bättre betyg än de offentliga. På de här punkterna har de lyckats där de offentliga misslyckats.
Tidigare internationella jämförelser av sjukvård visar på samma resultat. Sverige har en hög medicinsk kvalitet på vården, men tillgängligheten är för dålig. Det är svårt att få kontakt med läkare och köerna har på sina håll varit långa.
En väl fungerande primärvård är avgörande för en bra sjukvård. Patientenkätens resultat måste därför stämma till eftertanke hos de offentliga vårdgivarna. Med möjligheten att välja läkare blir de faktorer som patienterna kan bedöma rätt avgörande.
Men naturligtvis är det en kombination av ett gott och snabbt bemötande med en hög kvalitet på vården som måste vara målet. Ingen är betjänt av aldrig så korta väntetider eller aldrig så trevlig personal om inte vården vi får är adekvat och av yppersta kvalitet.
Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän i regioner, landsting och ansvariga myndigheter har goda kontrollapparater, framför allt när det gäller kvaliteten på vården. Den som vi som patienter har så svårt att bedöma själva.
Med fler aktörer på vårdmarknaden skärps kontrollkravet. Ett vänligt bemötande får inte dölja en överkonsumtion av vård. Det måste sättas upp tydliga regler och ramar, och göras regelbundna uppföljningar. De offentliga medlen måste fördelas på ett ansvarsfullt sätt, så att alla som behöver vård också får det.
Förhoppningsvis kan de privata och offentligt drivna vårdcentralerna korsbefrukta varandra. Det måste vara möjligt att ha generösa och flexibla öppettider oavsett driftsform. Problemet med läkarvakanser är stort på sina håll, och kräver andra lösningar. En friare etableringsrätt kan vara en väg att gå. Politikerna har en överdriven skräck för överetablering. Offentliga verksamheter måste få en större möjlighet till självständiga beslut inom givna ramar.
