En i längden dålig relation
Bildmaterial
ANDRALEDARE. Det är åtstramningstider i Danmark. Både vad gäller ekonomin och invandringspolitiken.
Landet gick in i det här året med en budget som rymde ett underskott på upp emot 100 miljarder danska kronor. EU har ställt krav på åtgärder så att Danmarks ekonomi kan vara i balans senast 2015. När statsminister Lars Løkke Rasmussen nyligen presenterade sin ombildade regering förklarade han för danskarna att det är slut med ökade offentliga utgifter. Nu gäller det att spara i stället. Dagligen kommer rapporter om hur detta slår i verkligheten. Sjukvårdspersonal sägs upp, det kan bli större klasser i skolorna, de äldre kan komma att få betala för hemtjänsten, som hittills varit gratis i Danmark.
Nu måste Løkke Rasmussen få politisk acceptans för åtgärderna. Stödpartiet Dansk Folkeparti är nyckeln till detta. Kanhända vad det därför som den liberal-konservativa regeringen i måndags än en gång kom med nya och stramare regler för invandringspolitiken, allt efter en uppgörelse med just Dansk Folkeparti.
Reglerna för familjeåterförening skärps. Den som flytt men tillfälligt återvänder till hemlandet kan få sitt uppehållstillstånd indraget på tio år. Ensamkommande flyktingbarn ska inte tas emot utan hänvisas till barnhem i hemlandet. Man måste ha haft uppehållstillstånd i fyra år, och inte som nu tre, för att få rösta i kommunal- och regionalvalen. Det införs ett poängssystem som ska belöna den invandrare som har arbete, kan danska och så vidare. Poängen kan leda till att man får uppehållstillstånd snabbare.
Förändringarna splittrar oppositionen. Poängsystemet välkomnas av Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti men kritiseras av det socialliberala partiet Radikale Venstre. Det menar att systemet speciellt kan drabba traumatiserade flyktingar.
Danmarks radios politiske kommentator, Ask Rostrup, konstaterar att det är den 24:e gången sedan Anders Fogh Rasmussen tillträdde 2001 som regeringen gör upp med Dansk Folkeparti om just invandringspolitiken. Han säger vidare att: "Invandringspolitiken är den politiska plattform som Dansk Folkeparti har stått på under hela den här perioden."
Ett faktum vars konsekvenser nu kritiseras av Retspolitisk forening, en sammanslutning av jurister som värnar medborgarnas rättsäkerhet. Föreningen anser att dessa ständiga och snabba ändringar riskerar rättsäkerheten och är ett ovärdigt sätt att förhålla sig till medborgarna, i det här fallet de som invandrar till Danmark.
Så kan det gå när en regering gör sig beroende av ett parti som egentligen bara har en fråga på sin agenda. Ett förhållandevis litet parti kan sätta dagordningen, och få ett omotiverat stort inflytande. Det gagnar inte heller sakfrågan i det långa loppet. Och inte heller partierna. Opinionsundersökningar har visat att danskarna tröttnat allt mer på den stundtals upphetsade tonen i invandringsdebatten.
I Danmark har invandringspolitiken blivit föremål för en polarisering. Politikerna kunde valt en annan väg och sökt uppgörelser över blockgränserna. Ett budskap för svenska politiker att ta med sig in i valhösten.
