När siffror blir politik
Krav på besked när fakta inte finns bäddar för manipulation.
Bildmaterial
När det ska sättas siffror på det mesta blir det ofta fel.
HUVUDLEDARE. Siffrorna spelar en mycket stor roll i valrörelsen och i politiken. När utspel görs redovisas olika effekter förvånansvärt detaljerat, till exempel hur många jobb som ska skapas. På samma sätt är det när politiska beslut ska utvärderas. Och över all politik svävar olika opinionsmätningar som ibland kan ha samma nyhetsvärde som ett eko som återhörs med så stor fördröjning att det uppfattas som ett nytt ljud.
Det finns många som syndar på den statistiska nåden i Sverige. Politiker, intresseorganisationer och journalister har avgjort en stor skuldbörda. Siffror släpps som ska understödja det egna resonemanget. Och vi i medierna återberättar dem ibland kritiklöst.
Det är därför bra att det blivit sådan debatt kring rutavdraget och vilka som utnyttjar det, hur många jobb som skapats och hur många jobb som riskerar försvinna om det slopas.
För några dagar sedan försökte SVT:s Agenda bringa reda i röran men lyckades i stället förvirra begreppen ytterligare. En av programcheferna sa efteråt det självklara: "Statistik är svårt och statistik är särskilt svårt i TV".
Mycket tyder på att vi får ny fart i rutdebatten. Näringslivsorganisationen Almega håller på med undersökningar kring hur avdraget utnyttjas av storstadsväljarna och alliansen har utlovat att detta ska bli en stor valfråga.
Det hade varit välgörande om politikerna släpper de värsta statistiska utsvävningarna så länge undersökningsläget är så oklart. Tala om frågan i ett ideologiskt perspektiv i stället. Vill man att svartjobb ska bekämpas på det här sättet eller ej? Är det rätt eller fel att samhället ska subventionera att det städas i hemmen? Är det för övrigt rätt eller fel att städa åt andra i hemmen?
Vi som svarar "ja, det är rätt" på de här frågorna är mer intresserade av en helhet än av deltaljresonemang. Hur kan man acceptera att subventionera dyra tjänstebilar men inte hushållstjänster? Vem gynnar maxtaxan i barnomsorgen mest? Varför tycks det vara skillnad på det som en snickare utför och det städaren gör? Och hur ska svarta pengar plockas fram i det här landet utan incitament?
Invändningen kan självklart vara att pengar ska användas bättre på annat håll i samhället. Men tala då tydligt om det med exempels nämnande! Eller om ideologin står över sakdiskussionen, säg det! Alla politiska diskussioner i Sverige får inte göra halt vid jobbskapandet eller om vissa grupper gynnas eller missgynnas. Det finns fler faktorer att ta hänsyn till.
Politikers viljeyttringar ska naturligtvis tas på allvar. Men politiken är nu en gång för alla sådan att man söker sådant som pyntar budskapet och inte motsäger det. Därför alla siffror som ger sken av en exakthet som inte finns.
Leder debatten om rutavdragets statistiska sanningar till ett mindre slappt förhållande till sifferexercisen och ökad självkritik hos olika offentliga aktörer, är det onekligen ett stort framsteg om än ej mätbart i kronor och nya jobb...
