Rädda oss ur köttklistret
Det äkta, ursprungliga och kvalitativa måste vara det vi strävar efter.
Bildmaterial
Hel och inte ihopklistrad oxfilé...
HUVUDLEDARE. En av de stora landvinningarna för matkvaliteten är den upprensning som under decennierna skett bland produkter som utgett sig för att vara något de inte är. Falukorven och många, många andra produkter blev namnskyddade. Den måste bestå till 40 procent av nöt- eller fläskskött. Korven är ett exempel på en matvara som kunde innehålla det mesta och försök gjordes att dryga ut den lilla köttmängden i det oändliga.
Det är beklagligt att delar av livsmedelsindustrin måste drivas från position till position kring ärlig mat, såväl innehållsmässigt som kosmetiskt när det gäller tillsatser. Och nu står vi inför det som en del kallar en stor landvinning och andra betraktar som ett sätt att lura konsumenterna att köpa något som det inte är, en fin fläskfilé till exempel.
Köttklistret framställs av blod från kor och grisar. Små köttbitar kan klistras ihop till större, jämna och vackra för ögat. Klistret har godkänts av EU-kommissionens ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa. Men politiker i EU:s miljöutskott vill att EU-parlamentet ska få frågan på sitt bord och riva upp beslutet.
–Små köttbitar ska säljas för vad det är. Det finns ingen anledning att klistra ihop kött och sälja det som något annat än vad det är... Vi ska inte betala samma pris för spillbitarna som för en filé. Industrin ska inte få chansen att använda fula knep för att kunna tjäna extra pengar med hjälp av köttklister, anser socialdemokraterna Åsa Westlund och Anders Ygeman.
Köttklistrets motståndare uppnådde en framgång igår i miljöutskottet som sa nej med 31 röster mot 21. Av de svenska partierna ville bra Moderaterna godkänna det. EU-parlamentet får nu bollen. Och det är alldeles utmärkt.
Politikerna är inte eniga och många konsumenter tycks rycka på axeln åt frågan. Former av köttklister används redan, och det är väl bra att mat tas tillvara? Jovisst, men det är ärligare att göra färs av styckbitar än att klistra ihop dem. Och om det klipps och klistras redan varför ska vi då ha mer av eländet?
Det är lätt att se vad landvinningar av den här typen innebär för industrin. Men som konsumenter bör vi värja oss. Det äkta, ursprungliga och kvalitativa måste vara det vi strävar efter. Hur tydligt skulle en sammansatt produkt märkas? Blir det en prisskillnad värd namnet? Är det en "äkta" eller "klistrad" oxfié vi får på krogen? EU har talat om regler mot det ena eller andra men regler kringgås när det finns pengar att tjäna.
Fundamentalism är ett otyg för det mesta. Men när det gäller just mat behöver vi mer av fundamentalism! Frågan om köttklistret måste ses i sitt matideologiska sammanhang och inte bli ytterligare ett bidrag till floran av produkter som i bästa fall liknar ett men är något annat.
