Lönsamhet får inte gå före vårdbehov
Om de rödgröna vinner valet kommer lagar som tillåter fri etablering för
företag inom välfärdsområdet att ändras, skriver Christin Hagberg (S).
Bildmaterial
Socialdemokraterna vill ge kommuner och landsting större möjlighet att styra över var nya vårdföretag etablerar sig.
DEBATT. Vi socialdemokrater bejakar mångfald och valfrihet inom välfärdens verksamheter. Alternativa utförare har bidragit till utveckling och förbättring. Medborgarna ska självklart ha möjlighet att välja den verksamhet som passar dem bäst. Det avgörande är inte driftsformen. Det väsentliga är att verksamheten håller hög kvalitet och kommer alla till del efter behov.
Men den politik som den nuvarande regeringen driver inom välfärdens område leder i en helt annan riktning. Företagens lönsamhet går före medborgarnas tillgång till välfärdstjänster av hög kvalitet. Vi tar därför avstånd från de nu gällande lagarna om valfrihetssystem (LOV) och om vårdval.
Dessa båda lagar innebär fri etablering för företag inom välfärdsområdet. Företag kan etablera sig där de finner det mest lönsamt, utan hänsyn till helheten. Välfärden blir en marknad där företagen kan välja de mest lönsamma och friskaste medborgarna. Det finns en uppenbar risk att utbudet av välfärdstjänster blir lägre i mer kostnadskrävande områden.
Vi menar att varje kommun eller landsting måste ha frihet att själva välja den modell som passar bäst utifrån lokala förutsättningar för att kunna styra resurser dit behoven är som störst. Det är oacceptabelt att marknadsmekanismer ska styra i en behovsstyrd verksamhet.
Det bör även vara kommunen och landstinget som utifrån lokala behov och möjliga partners avgör vilka aktörer som man ska samarbeta med. Det kan vara några av de stora vårdföretag som redan i dag gör ett bra arbete i många kommuner och landsting, men det kan också vara ideella organisationer som vill bedriva verksamhet.
En modell kan vara att nationell kvalitetscertifiering av alla offentligt finansierade vårdgivare kompletteras med att landstinget/regionen respektive kommunen sätter upp de krav som ställs på verksamheten och kommer överens om lokalisering och ersättningsmodeller. Då blir det patienten/medborgaren som har möjlighet att välja utförare samtidigt som landstinget/regionen/kommunen har kvar det fulla ansvaret för kvalitén och tillgängligheten.
En sådan ordning skulle förmodligen göra att mindre, personaldrivna eller idéburna aktörer har större möjligheter att hävda sig i konkurrensen. Idag är det stora vårdbolag – inte sällan internationella riskkapitalbolag med säte i något skatteparadis – som utgör lejonparten av entreprenörerna inom vård och omsorg.
En ny modell får dock aldrig leda till att man ställer lägre krav på arbetsgivaransvaret. Kollektivavtal ska gälla i all verksamhet, personalens meddelarfrihet och rätt till kompetensutveckling och även i övrigt goda arbetsvillkor måste säkerställas. Vi vill även att upphandlingslagstiftningen bör ses över för att möjliggöra att hälso- och sjukvård och äldre- och handikappomsorg undantas från Lagen om offentlig upphandling (LOU).
Om vi får väljarnas förtroende i valet i september kommer lagen om valfrihetssystem (LOV) och lagbestämmelserna om vårdval i primärvården att ersättas med en ny lag om valfrihet för medborgarna i vård och omsorg. Vi vill behålla modellen med avtal istället för att upphandla med LOU. Men vi vill säkerställa att det är medborgarnas behov och val som styr, inte företagens.
Christin Hagberg (S)
riksdagsledamot
Svalöv
