Empati och mod i ond tid
INBLICK. I morgon inviger kronprinsessan Victoria och Norges kronprins Haakon ett minnemärke i Ramlösa brunnspark över flyktingmottagningen under kriget och i samband med krigsslutet. Och så sent som 1956, efter resningen i Ungern, kom många ungerska flyktingar till Ramlösa.
Samtidigt går Region Skåne till offensiv mot bilden av skåningarna som flyktingfientliga eller rasistiska.
Det finns inget enkelt svar, en sann skånsk bild av tolerans eller intolerans. Förmodligen har närheten till kontinenten och händelserna där svarat för såväl positiva som negativa influenser. Nazismen nådde snabbt skåningarna. Men också bilden av nazistiska grymheter som många tog intryck av. Och det är i dag viktigt att minnas de många människor som på ett osjälviskt och ofta modigt sätt ställde upp för danska judar på flykt, den danska motståndsrörelsen och de människovrak som transporterades från tyska koncentrationsläger till ett värdigt och mänskligt mottagande i Helsingborg, Landskrona och Malmö.
Inte minst den lokala polisen gjorde en heroisk insats. Polisintendenten Göte Friberg deltog i vapensmugglingen till den danska motståndsrörelsen med ett slags inofficiellt tillstånd av socialminister Gustav Möller och statssekreteraren Tage Erlander. Andra namn som bör nämnas är kriminalinspektören Carl Palm och konstaplarna Olle Olson och Feldt. Flera av dem fick ledande positioner inom polisen under efterkrigstiden.
Göte Friberg var självblygsam med sina stora insatser. Han menade att det var den danska motståndsrörelsen som skulle berätta, inte de svenska medhjälparna. Men han skrev faktiskt en bok, Stormcentrum Öresund, som är en bra källa till kunskap om denna dystra tid.
Under några oktobernätter 1943 togs tusentals danska judar emot på olika platsen längs huvudsakligen den nordvästskånska kusten. I stort sett hela Danmarks judiska befolkning kom undan, en helt unik händelse i ett europeiskt perspektiv.
Minnet av allt detta var levande så länge flyktingmottagarna levde och berättade. Men i dag är de flesta döda. De som fortfarande kan berätta är flyktingar som den gamle danske trafikministern Arne Melcior, själv 18-årig judisk flykting 1943.
Helsingborg och Malmö hade dubbla roller under kriget. Man tog öppet emot flyktingar. Men de två städerna var centrum för ett hemligt samarbete med den danska motståndsrörelsen. Med polisens, tullens och militärens goda minne smugglades vapen, människor och underrättelser. Mycket av detta håller på att falla i glömska och här borde göras forskningsinsatser innan det är för sent. De polismän som visade mod under denna mörka tid hade säkert likviderats om de fallit i tyskarnas händer. Förhoppningsvis får journalisten och författaren Folke Schimanski nu efterföljare när han presenterar en bok om just flyktingmottagandet i Ramlösa.
Håller det då att koppla ihop historien och nutiden som Region Skåne vill göra? Nja, längre kommer vi nog inte än att öppenheten och slutenheten, toleransen och intoleransen, modet och fegheten har sina företrädare i varje tidsepok. Utmaningen är som alltid att de goda exemplen får övertaget.
