Vad orsakar utbrändhet?
Med dagens kunskaper bör man under inga omständigheter tveka om att utbrändhet är en verklig sjukdom, skriver professor Tore Scherstén.
DEBATT. En av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i dag är det kroniska utmattningssyndromet, ofta i dagligt tal kallat att bli utbrändeller att gå i väggen. Tillståndet innebär svår trötthet, sömnsvårigheter, muskel och ledsmärtor, initiativlöshet (apati), minskad sexuell lust och depression.
Sedan de första fallen identifierades i början av 80-talet har det diskuterats inom vetenskapen vad orsaken eller orsakerna till detta multisymtomatiska tillstånd skulle kunna vara. Många forskare har föreslagit att det kan bero på dysfunktion av sköldkörteln eller dess hormoner (T4 och T3). Andra har antagit att en eller flera typer av virusinfektioner spelar en central roll. Många läkare, för att inte nämna anhöriga, vänner och arbetskamrater har antagit att det enbart är en stressrelaterad, psykosomatisk åkomma eller helt enkelt inbillning.
Nedsatt funktion av sköldkörteln (hypothyreos) innebär att vissa ämnesomsättningshormoner inte bildas i normal omfattning vilket i sin tur medför att kroppens ämnesomsättning blir lägre – allting går långsammare. Hjärnan och kroppen orkar inte med – tröttheten blir överväldigande, aptiten försvinner och individen känner sig som i ett tomrum både fysiskt och mentalt, det vill säga den klassiska bilden av utbrändhet.
Diagnosen hypothyreos kan vara svår att ställa, inte minst beroende på att de gängse diagnostiska proverna långt ifrån alltid visar avvikelse från det man benämner som normalt. Vissa speciella prover, som tyvärr inte finns tillgängliga överallt i sjukvården, behöver tas för att säkerställa diagnosen och därmed öppna för behandling, en behandling som ofta är framgångsrik.
För några år sedan påvisades en ny typ av virusinfektion hos människa. Dessa virus är besläktade med en grupp av virus hos möss, som kan framkalla en blodcancerform hos dem – en leukemi. Virusgruppen kallas för MLV – Mus Leukemi Virus. År 2006 visades att denna virusgrupp var vanlig hos patienter med prostata cancer och tre år senare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science att infektionen var vanlig även vid det kroniska utmattningssyndromet.– utbrändhet. Rapporten togs på sådant allvar att den amerikanska läkemedelsmyndigheten föreslog att bloddonation från patienter med utmattningssyndromet skulle förbjudas. Kritiska röster hördes naturligtvis från många forskare som menade att orsaken till fynden var förorening med virus i laboratorierna. Denna kritik kunde dock senare avvisas med stöd från att man även kunnat påvisa antikroppsförekomst hos patienterna, det vill säga att patienternas immunsystem hade svarat på infektionen.
Federala hälsovårdsmyndigheter i USA har nu organiserat två forskningsprojekt för att lösa konflikten och eventuellt möjliggöra att patienterna kan behandlas med anti-virala mediciner, vilket man hitintills inte vågat med hänsyn till biverkningsriskerna.
Med dagens kunskaper bör man under inga omständigheter tveka om att utbrändhet är en verklig sjukdom. För att klargöra vad den verkliga orsaken är – virus eller hormonbrist – krävs ytterligare forskning. Men den ena förklaringen behöver inte utesluta den andra. Vi vet inte idag den exakta orsaken till uppkomsten av hypothyreos.
Tore Scherstén, professor
Båstad
