Glädjekalkylerade arenor hjälper inte
De illavarslande framtidsprognoserna är en utmaning för lokala förtroendevalda som måste prioritera, skriver Philip Lerulf, Timbro.
Bildmaterial
Handbolls-VM i Färs&Frosta Sparbank Arena i Lund. För dyrt för skattebetalarna?
DEBATT. Allt färre i Sverige kommer att behöva försörja allt fler i framtiden. Så kan man sammanfatta de prognoser som SEB gjort utifrån nya siffror från Statistiska centralbyrån om den så kallade försörjningsbördan.
De nordvästskånska kommunerna är inga undantag. Landskrona och Helsingborg, men även Malmö och Lund, beräknas om 10 år ha en ansträngd försörjningsbörda. Det innebär att varje arbetande åtminstone ska försörja två och en halv person, sig själv inräknad.
Problemet som SCB-statistiken pekar på är inte nytt. Det pågår redan en diskussion om hur välfärden ska finansieras framöver. Nytt är de illavarslande framtidsprognoserna.
Men trots att detta inte minst blir en utmaning för de lokala förtroendevalda tycks varningssignalerna hittills inte ha nått fram till kommunhusen. Samtidigt som en ansträngd ekonomi lär tvinga de nordvästskånska kommunerna att prioritera mellan olika välfärdsambitioner, fortsätter politiker att dra på sig kostnader på områden utanför välfärdens kärna: skola, vård och omsorg.
Den nya multiarenan i Helsingborg är ett bra exempel. Även om bygget bekostas av pengar ur Dunkersfonderna har det länge varit oklart hur mycket driften av anläggningen kommer att kosta skattebetalarna. Erfarenheterna från andra skånska kommuner är inte särskilt upplyftande. Strax efter handbolls-VM kunde Sydsvenskan rapportera att skattebetalarna i Lund för överskådlig tid blir tvungna att skjuta till flera miljoner varje år för att hålla nybyggda Färs & Frosta Sparbank Arena igång. De politiker i Landskrona som tycker att det vore en god idé att bygga en ny delvis skattefinansierad idrottsarena i kommunen har skäl att hålla ett vakande öga på slutnotan i grannkommunen i norr.
Idrott och andra evenemang har ett självklart värde i Sverige, det är inte detta frågan gäller. Men i en värld där resurserna inte är obegränsade och där de redan finns påtalade brister på en rad kommunala ansvarsområden – skolan, äldrevården och omsorgen – måste olika behjärtansvärda satsningar vägas emot varandra. Vi måste prioritera kort och gott.
Siffrorna från SCB pekar mot en dyr framtid om ingenting görs. Men läget är inte nattsvart. Vi löser situationen genom att hjälpa fler människor att komma i arbete. Här har kommunerna en viktig uppgift. Genom att undanröja hinder för nyföretagande, förenkla administrativa processer och hålla låga skattenivåer kan våra förtroendevalda bidra till att antalet arbetstillfällen blir fler. Multiarenor byggda på glädjekalkyler gör däremot liten nytta.
Philip Lerulf
Timbro
